- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
381

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snyggare än kamratens, — kom da. ihog hvad doktorn
sa’ sist du hade dille!

— Åh, jag ger doktorn sju’tusan! Det ä’ mina
pengar och min hals och der angår honom inte hvad
jag lägger ut eller lägger in! — svarade Berglund, och
derpå skiljdes den gamla och den nya tiden åt. Den
gamla gick på krogen och den nya gick hem.

2.



Under tiden hade den unga, bleklagda flickan gått
in till regissören, som satt vid sitt bord och skref, iklädd
en turkisk fez, medan han kallrökte på ett tomt
cigarrmunstycke och såg ofantligt djupsinnig ut, der han hade
en stor tjock bok framför sig, i hvilken han antecknade
statister och extra tjenstgörande under de närmast
förflutna aftnarne. Mannen hade ett ganska vanligt,
tämligen intetsägande ansigte, och det mest utmärkande
hos lionom var en pince nez som tronade högt uppe på
en bugtig näsa och ett par jolmiga, ljusblå ögon som
envisades att uttrycka en ofantlig embetsmannavärdighet,
men sedan de bolmat till ett par gånger, då någon
händelsevis kom in, till slut helt beskedligt nöjde sig med
att säga platt ingenting. För öfrigt var han mycket
vänlig, mycket konfys och ovanligt prudentlig och
gram-matikalisk i tal och svar. Så fort han började tala,
hade man förnimmelsen af att han i sitt inre slog upp
en handbok för affärsmän, resande och handlande och
vandlande i alla möjliga lifvets förhållanden, så
systematiskt och så själlöst bredde han ut sin rikhaltiga
svada, som ändå aldrig innehöll något nytt.

När den unga, bleklagda flickan visade sig i
dörren till hans rum, blef hans min genast dubbelt
vigti-gare än förut, och han stirrade ner i boken som om
all verldens vishet legat förborgad der, medan han med
venstia pekfingret följde de i olika kolumner inskrifna
namnen och den högra handen som förde pennan, stod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free