Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle bli alt för mycket betagna i hennes ståtlige gosse,
ocli passa på och förderfva honom för henne, utan att
hon kunde göra något för att rädda honom undan deras
klor. Hon bevakade derfor med svartsjuk ängslan alla
hans steg, och när han hade varit borta temligen sent
en qväll och låg länge och sof morgonen derpå, höll
hon ordentlig generalmönstring med hans fickor och
knapphål, med hans portmonnä och cigarrfodral, för att
se om inte några blomsuvenirer eller rosenfärgade
biljetter hade stuckit sig undan någonstans, och hon blef
så innerligen glad, när hon inte upptäckte annat än
na-gra punschfläckar på rockuppslagen eller några
hopskrynklade kortleksomslag i västfickorna. Sådant var
hon inte rädd för, »ty herre Gud», menade hon, »det
vet man ju, att unga menniskor ska’ roa sig, och det
är inte något ondt i det, bara det sker med förstånd,
och bara* de akta sig för de välsignade fruntimren, för
se de, de är då de allra värsta!»
Om nu detta kom sig af medfödd misstro mot sitt
eget kön, eller lika medfödd fördragsamhet med det
motsatta, det får en djupsinnigare psykolog söka att
utforska; jag nöjer mig med att anföra fakta.
Det är således lätt att föreställa sig gummans
förskräckelse, när Gustaf den ifrågavarande middagen kom
hem och sedan han helsat på sin mor med den vanliga
sonliga smekningen att helt vårdslöst klappa henne på
axeln, genast utropade medan han bredde på smörgåsen
borta vid skänken:
— Nå nu ska’ jag tala om någonting för mamma,
som mamma inte väntar sig! -— ,
-— Hvad då min käre gosse? —utropade modern,
medan hon pysslade med fotogenköket borta vid
kakelugnen, — du har väl inte fått dig en ny rol heller?
— Nej det har jag inte, gunås! — svarade Gustaf
litet långdraget, men återtog strax derpå med samma
liflighet som förut, -— men jag har i stället bjudit hem
fruntimmersfrämmande till eftermiddagen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
