- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
450

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till min hustru, livad skulle du då svara? — fortfor
Holmer i det han tappade binokeln och såg på henne,
blek som ett lik ock med skälfvande läppar.

— Nej men farbror Holmer, i dag vet jag inte
als hur det är fatt med eri — utbrast den unga flickan,
i det hon ovilkorligt drog sig tillbaka för honom då
han steg upp och närmade sig; — spelar ni en roll,
eller — —

— Ja, nog spelar jag en roll, det skall vår herre
veta! — pustade Holmer och föll tnngt ner på stolen
bredvid henne, — och en löjlig roll till på köpet! Men
hur löjlig den än är, måste jag ändå fram med
repliken, annars fastnar den i halsen på mig och qväfver
mig! Ja, Anna, så står det till med mig! Jag som
förr i hela mitt lif aldrig brytt mig om någon qvinna
—~ nej se inte på mig så der tviflande, jag har det
inte, det försäkrar jag dig — jag har nu gått åstad
och blifvit — —

— Nej för guds skull! ropade den unga flickan,
förskrämd, i det hon gjorde en af värj ande rörelse med
båda händerna, — säg ingenting mera, jag vill inte,
jag kan inte — —

— Du vill inte? du kan inte? — återtog Holmer
med allt häftigare stämma i det han närmade sig henne
ännu mera, — men du måste höra hvad jag har att
säga dig. Ja, jag har gått och blifvit kär — hvad
säger jag? — Kär? det kan livilken pojke som helst
bli på fem minuter, och det räcker inte längre än tio!
Men helt annat är det med en gammal man, hos honom
blir det passion, förtärande eld, vansinnig lidelse, och
det är just en sådan jag hyser för dig! Jag har aldrig
förr trott att det varit möjligt, jag har skrattat åt det,
jag har gapskrattat åt alla som varit galna nog att —
-— och nu är jag lika galen sjelf, nu är jag mycket
mera galen än alla de andra som jag skrattat åt! Fråga
mig inte hur det har kommit, det kan jag inte svara
på, nog af att det har kommit, att det är der och att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free