- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
465

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att det är någon kabal från en annan teater, en annan
kan ta’ på sin ed att hvisslingen var riktad mot
direktören ; men alla voro ense om att attentatsmannen gjort
både flickan och pjesen och hela teatern en kolossal
tjenst, och att det vore mycket dumt om polisen skulle
ha’ tagit honom, ty ett par hvisslingar till på lämpliga
ställen och det skulle afgjordt blifvit en succes pyramidal
och stycket skulle gå sina tjugu, tretti gånger på kuppen.

När Anna väl kom ut från scenen och från alla
de armar som ville omsluta henne och alla händer som
räcktes emot henne, och gråtande både af grämelse och
glädje ville skynda upp i sin klädloge, mötte hon
Gustaf Alm uppe i korridoren. Han ville säga någonting,
men hann inte, ty till hans stora förvåning och
öfver-raskning slog den unga flickan hastigt armarne omkring
honom, tryckte honom häftigt intill sig, sköt honom
sedan lika häftigt bort och skyndade in i sin loge.

Gustaf Alm stod qvar i korridoren aldeles
vimmel-kantig och bedöfvad. Han skyndade sedan ned på
scenen utan att ge’ ’akt på att ett par hvita armar
afteck-nade sig i lätt puder på hans svarta frack; men så
mycket mera öfvertygad om att han ännu kände den
unga flickans mjuka och spänstiga gestalt emot sitt
bröst, och att den känslan var så behaglig att han
önskade den qvar så länge han lefde.

— Hvar tusan har du varit och livitat ner dig?
-— frågade en af kamraterna, när han kom ned på
scenen, — hör du! det är någon af flickorna som
huggit tag i dig, ser jag! Hvilken af dem var det, du?

— Det angår dig inte! — svarade Gustaf hastigt,
i det han slet sig ifrån honom och skyndade ner till
ridån, för att se om han kunde upptäcka någon skymt
af det bleka ansigtet uppe på andra raden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfstolif/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free