- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
477

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som en skrämd fogel, och han ämnade just skynda
efter, när en dörr öppnades aldeles bredvid trappan och
ett klart ljussken föll rakt på honom der han stod.
Det var en gammal qvinna, med en grådaskig mössa på
sned, som höll ljuset öfver hufvudet på sig och tittade
skarpt och misstänksamt på honom i det hon med
snä-sig röst frågade:

— Hvem är det herrn söker?

— Ursäkta mig — svarade Gustaf i det *han fann
sig så godt han kunde, — är det här N:o 78 och bor
här —

— Här bor inte några tockna! — fräste gumman,
i det hon slog igen dörren så att det skrälde om den,
och när skrällen väl tystnät, hörde Gustaf ett sakta
framhviskadt »god natt» uppifrån trappgången, och
sedan han med klappande hjerta svarat på samma sätt,
skyndade han ut på gatan, lycklig som endast en
eröf-rare på tjugu år kan vara, när han inom sig är
öfvertygad om att segern är hans.

10.



Han hade icke tagit många steg ute på den illa
upplysta gatan, förrän han hejdades af en figur, som
trädde fram ur skuggan af ett utsprång på det
närmaste huset och stälde sig midt i hans väg, i det han
utsträckte armen emot honom.

Gustaf tvärstannade öfverraskad och kände igen
Holmer.

— Går du redan din väg? — ropade denne med
hånfullt uttryck, i det han vidrörde honom med armen,
— jag trodde jag skulle få stå här och vänta till i
morgon bitti, innan herrskapet kunde skiljas åt!

— Hvad nu! — ropade Gustaf utom sig, i det han
slog undan hans arm, — våga ett ord till om henne
och jag slår er sönder och samman!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfstolif/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free