Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmåga skulle hjälpa honom, och ehuru jag själf icke lyckats skapa mig
någon afundsvärd ställning, kunde jag kanske vara honom till nytta.
Först och främst känner jag nästan hvar enda människa i Colorado,
Montana och Idaho; för det andra har jag på mina vandringar
genomst röfvat stora landsträckor i civilisationens utkanter, där en ung man
kunde anlägga en farm och uppföda boskap och hästar; eller om lian har
mekaniska anlag, kunde jag visa honom platser, där det skulle löna sig
att anlägga kvarnar och sågverk med vattenkraft året om och med af
sättningsorter på nära hall. Naturligtvis är han ännu för ung, men så vida
han icke skall vandra i dina fotspår och blifva sjöman, kunde han välja
något sämre än att komma ut till mig på tre eller fyra år. Lifvet här
är sträfsamt, men det är ett lif som danar män, och en vecka däraf är
mera värd än ett års bläcksudderi på ett kontor. Det är synd, att din
familj har så många flickor, ty om en gosse hade beslutit sig för sjön,
kunde du eljest hafva sparat en annan åt mig.
»Detta är allt. Du vet, att mamma skickade ett svar och
omtalade, att vår käre fader dött och att hon aldrig kunde besluta sig
för att låta dig resa så långt bort och börja ett så farligt lif. Men
då du själf har skrifvit till farbror, betyder hennes svar kanske
icke så mycket, och eftersom han gifvit dig anvisning, huru du
skall träffa honom, är det tydligt, att han icke skall bli alltför
öfverraskad, om du en vacker dag dyker upp. Men säg först, om
du föredrager detta framför att gå till sjös.»
»Ja, alldeles säkert, Carry; jag skulle tycka mycket mera om
det. Men hufvudsaken är, att jag mycket förr kan bli i stånd att
hjälpa er, medan det skulle dröja åratal, innan jag kunde få
tillräckligt stor hyra på sjön för att kunna göra det.»
»Det är således afgjordt, Tom. Och nu förmodar jag», och
hennes röst darrade litet, »att du vill komma i väg så fort som
möjligt.»
»Ja», sade Tom; »skall jag resa, bör jag väl göra det ju förr
desto hellre; här kan jag icke uträtta något, och vi skola alla blifva
oroliga och obeslutsamma, ända tills jag är borta.»
Carry nickade. »Jag tror, att du har rätt, Tom. Först och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
