Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du tänker väl inte fortsätta i dag, Jerry?» sade Tom, då
han följande morgon kastade af sig filten och satte sig upp. Solen
var ännu icke uppe, men Jerry hade redan rört upp askan och
satt kitteln på glöden.
»Nej, min gosse, jag tänker stanna här ett par dagar. Jag
har ingen brådska och vet för öfrigt ännu icke bestämdt, hvart
jag skall taga vägen.»
De hade icke ännu slutat sin frukost, då Hoppande hästen
kom gående från fästet.
»Tom har frågat mig, om det finns någon utsikt, att ni vill
visa honom vägen till hans farbror. Jag sade naturligtvis, att jag
icke kände edra planer, men att ni möjligen kunde vara villig att
göra det, om ni icke hade något annat i kikaren; jag vet ju, att
ni och Redlige Harry gjort många krigs- och jaktfärder tillsammans.»
Indianens ansikte visade intet tecken till öfverraskning.
»Kan min unge broder rida dag efter dag och natt efter natt,
kan han gå långa vägar utan mat och vatten, är han beredd
att förlora sin skalp till rappaherna? Kan han krypa och
gömma sig, kan han lämna sin häst och vandra till fots, kan han
höra rödskinnens härskri utan att darra?»
»Jag vågar icke påstå, höfding, att jag kan allt detta», sade
Tom, »men jag lofvar att göra mitt bästa. Åtminstone tror jag
mig kunna lofva, att ni icke skall se något tecken till fruktan hos
mig, om vi blifva anfallna. Jag är visserligen endast en gosse,
men någon pultron är jag icke.»
»Ni hafva kommit en lång väg öfver hafvet för att träffa min
broder, Redlige Harry. Ni skulle icke hafva farit så långt ensam,
om ert hjärta varit fegt. Hoppande hästen tänka åter uppsöka
sin hvita broder och skola föra er till honom.»
Tom insåg, att hvarje utbrott af glädje endast skulle väcka
denne allvarlige indians förakt, och han svarade därför helt enkelt:
»Jag tackar er af allt mitt hjärta, höfding, och jag är
öfver-tygad om att min farbror också skall bli er tacksam.»
Höfdingen nickade allvarligt med hufvudet. Och såsom om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
