- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
71

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tur, och det beredde honom stort nöje att draga i land fem stora
fiskar, som vägde mera än fem skålpund hvar. Som det tydligen
var onödigt att fånga mera, lindade de upp refvarna. Jagande
hunden klöf fiskarna och lade dem på klippan, som var så het,
att Tom knappt kunde vidröra den med handen.

Då Tom såg, att de äldre männen ännu voro inbegripna i
samtal, återvände han icke till dem utan försökte att öppna Ht
samspråk med den unge indianen, hvilken var ganska benägen att tala
nu, då de voro allena, och som kunde mera engelska, än han hade
gifvit sig ut för. Så snart solen började gå ned, släckte de elden
och lade sig strax därefter att sofva. En timme före dagningen
voro de åter i sadeln. Jagande hunden red i spetsen samma väg,
som han följt dagen förut. Så snart det blef riktigt ljust, höll Tom
ögonen fästa på marken, men det var endast stundtals, då indianen
pekade på spåren af en hästhof i sanden mellan stenarna, som han
kunde urskilja något. Men de två indianerna följde spåret utan
minsta svårighet, och hästarna fingo gå i galopp.

»För mina ögon se de icke ut som spår af hästfötter»,
sade Tom, då de passerat ett -ställe, där märkena voro ovanligt
tydliga.

»Du har förmodligen aldrig sett spår af oskodda hästar förr.
Harry har varit ganska försiktig här och tagit skorna af
hästarna, ty vi hafva ännu icke sett ett enda spår af skodda hästar.
Indianerna sko aldrig sina, och märket af en järnsko är tillräckligt
för att upplysa första rödskinn, som går vägen fram, att en hvit
man passerat där. Höfdingen och jag bröto skorna från hästarna,
medan ni höllo på att fiska.»

Efter två timmars ridt kommo de till stranden af en flod.
Höfdingen gjorde ett tecken med handen, att de skulle stanna,
medan han steg af och undersökte spåren. Därpå steg han till
häst igen och red öfver strömmen, som var ungefär tio alnar bred
och två eller tre fot djup. Han fortsatte ett stycke på andra sidan,
men därpå hoppade han ur.sadeln, kastade tyglarna öfver hästens
hals och återvände till fots till stranden. Han följde nu strömmen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free