- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
95

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sade Tom, sedan han stillat sin aptit och tagit en klunk vatten
med tillsats af litet whisky ur sin farbroders flaska.

»Ja, min gosse, vi gissade, att vi förföljdes hela tiden; vi
hade gjort allt möjligt, för att de skulle tappa våra spår: vi redo
så ofta vi kunde i strömfårorna, vi lindade om hästfötterna och
färdades på den hårdaste marken; hvarje morgon gick en af oss
upp på kullarna, och två gånger kunde vi se indianer ströfva
omkring nere i dalen. I går morse kommo tio af dem galopperande
fram inom skotthåll. De visste troligen icke, att vi voro så nära.
De höllo plötsligt in sina hästar, samtalade och kommo därpå
ridande efter oss. Jag behöfde icke höra deras tjut för att förstå,
hvad deras afsikt var. Vi sköto tre af dem ur sadlarna, läto sedan
våra hästar lägga sig på marken och begagnade dem som skydd.

»De galopperade oupphörligt rundt omkring oss, skjutande,
men sedan vi dödat ytterligare två, redo de bort. Vi kände dem
tillräckligt för att veta, att de icke hade afstått från förföljandet
utan endast väntade på hjälp för att göra ett nytt anfall. Vi gjorde
en lång ridt i förhoppning att komma fram till skogen, innan de
hunno tillbaka, men just som solen höll på att gå ned, sågo vi
dem komma femton man starka, och vi fingo nätt och jämt tid att
stiga upp på den där klippan. Då de redo förbi, öppnade vi elden
och dödade fyra; de andra redo uppför dalen för att hindra oss
att färdas vidare. Vi fyllde våra lädersäckar med vatten, förde
upp hästarna halfvägs till toppen, gjorde upp eld och kokade vår
mat. Vi höllo vakt hela natten, två längre ned och en på toppen;
men allt förblef lugnt, och vi gissade, att de väntade på
förstärkning.

»En timme före dagbräckningen hörde vi, att en ny skara
lägrade sig nedanför oss. Det dröjde icke länge, förrän de
började krypa upp från två håll, men som vi från vår högre
ståndpunkt hade fördelen på vår sida, drogo de sig snart tillbaka. En
timmes tid var det nu alldeles lugnt, medan de höllo krigsråd,
utom att vi växlade skott med en skara, som klättrat upp till
af-satsen midt emot oss; därpå sågo vi dem alla stiga till häst och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free