- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
97

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gått för att hämta hästarna, och att följa denna till dess öfre
ända.»

»Jag skall hålla vakt, farbror, om du vill väcka mig om en
timme! Så snart jag fått en lur, blir jag alldeles kry, men jag
kan knappt hålla ögonen öppna nu.»

Det föreföll dock Tom, som om han icke sofvit fem minuter,
då hans farbror väckte honom. De andra voro redan på fotterna.
Månen lyste ned mellan träden, och med försiktiga steg och ytterst
angelägna att undvika alla grenar, började de klättringen uppför
berget. Icke ett ord talades, ty alla visste, huru långt ett ljud
kan framtränga på en lugn natt. En lätt vind susade dock genom
trädtopparna, då de bröto upp, och efter en timme hade denna
tilltagit i styrka, så att grenarna böjdes och löfven prasslade.

»Jag tror icke det är nödvändigt att hålla munnen längre»,
sade en af männen. »Då nu träden äro i rörelse, skulle de icke
höra oss, om de vore på hundra alnars afstånd.»

Alla blefvo glada, då dagen började skymta, Tom därför att
klättringen blef lättare, då man kunde se marken, de andra därför
att de längtade efter en pipa, men hittills icke vågat tända någon,
då flammandet af en tändsticka kunde synas lång väg. De hade
hållit sig stadigt åt höger, medan de stego upp, och kort efter
dagbräckningen befunno de sig plötsligt vid kanten af en canon.

»Tror du, att det är denna, Jerry?» frågade en af männen.

»Det är mera, än jag kan säga, Ben, men att döma efter den
sträcka vi gått åt höger, bör det vara den, där vi lämnade
hästarna. I alla händelser måste vi följa den till slutet och vänta där
för att se, om höfdingen kommer.»

»Jag tror nästan, att han är där före oss, det vill säga om
han utan äfventyr lyckats kringgå rödskinnens läger och funnit
hästarna. Det har icke funnits något skäl för honom att dröja;
han har utan tvifvel gått direkte och väntar säkert på oss vid det
här laget.»

II en ty, Bland Klippbergens indianer.

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free