Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
femtiotal spetsen. Saken är således afgjord, höfding. När tycker
ni, att vi böra bryta upp?»
»När blifva mörkt», svarade höfdingen. »Icke förlora tid,
flere indianer komma för hvarje timme. Hålla eld klart brinnande,
rappaherna tro vi lägra här. Föra hästarna litet afsides och sitta
upp i mörkret.»
»Ni tror således, att de bevaka oss?»
»Säkert bevaka. Först rida norrut två och en half mil, sedan
vända och rida till cañón. Om spioner se oss, skicka bud till vänner,
vi gått åt norr. För mörkt att följa spår. De tro lätt hinna oss i
morgon, taga upp spår i daggryning; men för sent då, vi redan
gått öfver floden.»
Ett allmänt bifallsmummel hördes. Blotta tanken på att
ständigt vara bevakade och kanske anfallas, då de minst väntade
det, gjorde dem oroliga, och snar handling var en lättnad för alla.
»Tror du, att några spioner bevaka oss nu, farbror?»
»Icke på nära håll, Tom; de äro klokare än så. De kunde se
oss på många mils afstånd, om vi stege till häst och rede bort; först
då det blir mörkt, kunna de våga att smyga sig fram, ty om
någon under dagen komme inom synhåll, skulle han icke hafva
en skymt af förhoppning att komma undan, ty vi kunde med
lätthet rida fatt honom.»
»Jag tycker, att vi gärna kunna taga oss en lur», sade Sam
Hicks. »Du Harry måste åtminstone genast lägga dig, ty du höll
vakt sista natten. Vi kasta lott om hvem som skall vaka.»
»Hoppande hästen hålla vakt», sade höfdingen lugnt. »Ingen
fara för indianer, men bäst hålla vakt.»
Som de kände rödskinnens förmåga att vaka en nästan
obegränsad tid, tänkte ingen på att afslå anbudet, och inom några
minuter lågo alla försänkta i djup sömn. I solnedgången voro de
återigen på fotterna. Köttet kokades, och en måltid intogs; dådet
blef mörkt, fördes hästarna afsides, och Jagande hunden och Tom
togo plats hos dem.
»Håll ögonen öppna och bössan färdig, Tom», sade hans far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
