Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE KAPITLET.
I säkerhet.
» W i hafva åtminstone fått en half timmes försprång», sade Jerry,
^ ^ då de galopperade uppför hålvägen, »oeh jag hoppas, att då
vi hinna upp de andra, vi skola finna dem instufvade på något
ställe, där det skall blifva krångligt för rödskinnen att skada oss.
De där rackarne slåss bra, då de äro i trångmål, men de äro icke
riktigt lifvade för att gå anfallsvis till väga mot några hvita män,
som hafva bössor i sin hand, och de hafva nu fått lära sig, att vi
kunna skjuta.»
Hålvägen blef allt trängre. Af strömmen hade endast blifvit
en liten bäck, och de voro högt uppe på sluttningen.
»Jag börjar frukta, att de icke funnit någon plats att hålla
stånd på.» Här afbröts han af ett ilsket brummande, och en stor
björn reste sig plötsligt på bakbenen bakom en sten.
»Du kan tacka din lyckliga stjärna, att vi äro för upptagna för
att ägna dig någon uppmärksamhet», sade Jerry, då de redo förbi
djuret på några stegs afstånd. »Detta är en gråbjörn, Tom; och du
skulle hafva funnit, att han varit en farlig best, om du råkat på
honom ensam utan att vara beväpnad med skjutvapen. Det är
en väldig gosse, och hans skinn skulle hafva varit värdt vackra
slantar nere vid nybyggena. Ah, där äro de.»
Hålvägen gjorde här en tvär krökning åt väster, och högt
uppe på dess sida sågo de sina tre kamrater klättra med de fem
hästarna vid kanten af en tvärbrant klippa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
