Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men man samtalade blott litet, ty dånet af stormen var så starkt,
att man måste höja rösten nästan till ett skrik för att göra
sig hörd, och det dröjde icke länge, förrän de alla lågo försänkta
i djup sömn.
På några timmar hördes icke ett ljud på den lilla lägerplatsen,
utom då en häst af otålighet skrapade i marken eller då Jagande
hunden då och då reste sig upp för att kasta nytt bränsle på elden.
Då Tom vaknade, föreföll det honom, som om det borde vara
morgon. Han tog fram sitt ur och såg vid skenet från elden till sin
stora öfverraskning, att klockan endast var tio. Stormens uppror
tycktes vara lika våldsamt som förut; han makade filten öfver
skuldran och var snart åter insomnad. Då han nästa gång vaknade,
erfor han en känsla af kyla i sitt ansikte, och då han satte sig
upp, märkte han, att marken och filtarna voro öfvertäckta med ett
tjockt lager af ihi sn" En svag ljusning tillkännagaf, att morgonen
randades. Hans rörelse väckte hans farbroder, som låg bredvid
honom. Denne satte sig upp och väckte genast de andra.
»Vakna, kamrater!» sade han. »Vi hafva sofvit i ungefär
aderton timmar, och dagen inbryter.»
Inom en minut voro alla i rörelse. Först skakades snön af
filtarna, och sedan to^ Harry en skofvel och befriade marken från
snö. Jerry tog den största grytan och banade sig väg ut genom
en liten öppning, som lämnats i den inhägnad, som bildades af
buskarna. Vinden hade saktat af betydligt, ehuru det ännu blåste
starkt. Snön hade hopat sig vid ingången och bildade där en djup
drifva; däraf fyllde han grytan och ett ämbar för hästarna med snö
samt ?kade den hårdt. Jerry var glad att få komma tillbaka
¿gen inhägnaden, i iför var kölden bister. Elden brann
redar ari, grytan och en .ckpanna sattes öfver den och fylldes
med s ö, hvartefter som innehållet smälte. »Vi måste fortsätta
med detta», sade Harry, »ty det finns icke en droppe kvar i
lädersäckarna, och hästarna måste hafva vatten.»
Bland jägarnes varor fanns äfven något fläsk, ty de hade
beräknat, att de icke skulle kunna jaga, förrän de kommo till Stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
