- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
154

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvarför göra vi ingångar på båda gaflarna?» frågade Tom.
»Det skulle hafva gått fortare och lättare att alldeles bygga för
den ena gafveln; dessutom hade det blifvit betydligt varmare.»

»Det är nog sant, Tom; men om en gråbjörn visade sig vid
ingången, hvad skulle hästarna då göra? De skulle bli fångade i
en fälla.»

»Anser du det sannolikt, att några gråbjörnar komma,
farbror ?»

»Det är mer än sannolikt. Hästar kunna vädra en björn på
långt håll, och om de finge höra någon sådan komma, antingen
uppifrån eller nedifrån, skulle de rusa ut genom den motsatta
ingången. Här komma de att må förträffligt; om det blir kallt, ställa
de sig tätt intill hvarandra och meddela hvarandra sin kroppsvärme.
Det har endast kostat oss ett dagsverke att bygga skjulet, och ehuru
vi först skrattade åt din# idé, tror jag icke, att dagen varit illa
använd. Jerry har en stor hink, kokande öfver elden, och vi skola
nu lägga i några näfvar mjöl. Om vi nu föra hit hästarna från
ängen och gifva dem hvar sin mjöldryck i skjulet, så förstå de,
att detta skall blifva deras hem.»

Ännu i två dagar fortfor den blida väderleken, och hästarna
förde hvarje eftermiddag upp tre lass ved. Men då tecken till
ombyte i väderleken visade sig, fmgo hästarna ett godt foder i
skjulet; sadlarna togos af dem och hängdes på pinnar öfver deras
hufvuden.

Sällskapet hade knappt åter hunnit in i sin hydda, förrän
snöfallet började. Men de voro härdade och märkte snart, hvilken
betydlig tillökning i bekvämlighet de sista förändringarna medfört.
Deras vedförråd var nu mycket stort. De hade äfven huggit en
mängd pålar, ifall taket skulle behöfva stärkas. En smula dager
smög sig visserligen in vid kanterna på täcket, som hängde för
ingången, men hufvudsakligen voro de hänvisade till eldskenet.
Röken var dock ett svårt obehag, och till och med de vuxna männen
måste då och då gå ut i fria luften för att lindra smärtan i
ögonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free