Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
Snöfästet.
et blef ovanligt tidigt tyst i hyddan den kvällen, ty de hade
gjort ett styft dagsverke och voro efter långa veckors
overksamhet ovana vid arbete. I daggryningen stego de upp och gingo
ut men kunde endast stanna ute några minuter, ty kölden var så
bister, att de icke ansågo sig kunna motstå den, förrän de fått litet
mat och varmt te. På en half timme var frukosten undangjord.
Jagande hunden fick äfven denna dag stanna hemma.
»Två ögon nog», sade Hoppande hästen. »Jagande hunden
göra mera nytta här.»
Denna dag byggdes ytterligare tre fot i höjden på muren, ty
de hade kommit öfverens om att först följande dag arbeta på att
göra den tjockare. Ehuru den endast höjde sig sex fot öfver
snöytan, var den åtminstone ytterligare tre fot öfver klippgrunden, och
dess yttre utgjorde en enda sammanhängande isyta, ty Tom
hade under de sista två dagarna gjort oräkneliga färder efter
snövatten.
»Får den ännu ett par fot i höjd, är den tillräcklig», sade
Harry. »Jag tror icke, att indianerna våga anfalla oss, men det
är i alla fall bäst att hafva muren så hög, att de icke kunna hjälpa
hvarandra öfver den. Om de visste, huru stark den är, tror jag
bestämdt, att de skulle låta oss vara i fred, men om ett hundratal
af dem smyga sig hit upp i skymningen och göra ett anfall, skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
