- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
227

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stor nytta i början. Jag vet, att du är van vid båtar, och själf
har jag rott mycket i min ungdom. Jag skulle önska, att vi hade
ett par Kanada-indianer med oss; de äro fullt hemmastadda i
detta slags arbete, och med en sådan i aktern på hvardera
kanoten skulle det vara mycket mindre farligt att ro utför forsarna.
Men vi skola nog snart bli vana vid årorna.»

Då allt var färdigt, afsköt Harry sin bössa, och efter ett par
minuter kom Jagande hunden nedspringande. De andra hade redan
intagit sina platser. Han steg i Harrys båt, hvarefter de genast
sköto från land.

Floden flöt ganska lugnt, och Harry sade: »Så snart vi
kommit ett stycke på väg, vända vi båtarna emot strömmen och öfva
oss litet. Det duger icke att komma in i forsarna utan att vara
vana vid årorna.»

Tom satt i fören på sin båt, närmast honom satt Jagande
hunden, därnäst höfdingen, och Harry satt i aktern. Snart hade de
passerat den öppning i klippväggen, som bildade mynningen af cañón,
och klipporna reste sig lika brant på båda sidor. Floden var här
ungefär åttio alnar bred.

»Nu vända vi», sade Harry, »och ro uppåt. Vi skola endast
försöka att hålla oss i jämnhöjd med de där klipporna, ty
strömmen rinner hastigt, fastän den ser lugn ut.»

De funno snart, att det var ett ganska styft arbete att behålla
sin plats och icke drifva med strömmen.

»Du förstår väl, Tom», sade Harry, »att det är du och jag,
som styra båten. Du måste alltjämt vara beredd att ropa ’höger’
eller ’vänster’, allt eftersom du ser grund förut, och jag styr då
med min åra. Jag har betydligt större makt öfver båten än du,
och du måste lita på att jag styr, så vida det icke blir nödvändigt
att göra en hastig vändning.»

I början foro de två båtarna härs och tvärs öfver floden på
ett mycket ostadigt sätt, men efter en timmes öfning funno styrmännen
det rätta mått af kraft, som de behöfde använda. Efter ytterligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free