- Project Runeberg -  Bland klippbergens indianer /
232

(1897) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det också funnes platser, där man kunde komma upp, skulle det
icke tjäna till något att göra ett försök, ty vi skulle endast träffa
på dödt land.»

»Jag menar icke heller, att vi skola göra det, men jag tycker
i alla fall, att det är en tillfredsställelse att veta, att vi kunna
komma upp, om våra båtar skulle blifva krossade.»

»Om vi måste gå i land, vore det mycket bättre att följa en
sidocanon lik den, genom hvilken vi kommo ned. Vi hafva ju
redan sett ett halft dussin sådana. Där skulle vi åtminstone finna
vatten och möjligen äfven villebråd, men uppe på högslätterna
skulle vi hvarken finna det ena eller det andra.»

På vänstra flodstranden drogo sig klipporna likaledes tillbaka
och bildade vidsträckta terrasser upp till en lodrät bergvägg en
half mil från floden. På dessa fanns här och där en skymt af
grönska, och höfdingen pekade på en af kullarna och utropade
plötsligt: »Rådjur!»

»Det är bra», sade Harry. »Vi träffa säkert på flera sådana
platser och kunna således hoppas att åtminstone icke behöfva
svälta. Vi hafva icke tid att stanna nu, men om vi händelsevis
få ett rådjur inom skotthåll, så att vi kunna hämta det ned till
stranden utan stor tidsförlust, skola vi stanna, ty när allt kommer
omkring, är färskt kött bättre än torrt.»

»Ja, jag skulle tro det», sade Tom. »Att döma efter utseendet,
måtte det vara lika segt som läder och lika smaklöst.»

»Man behöfver skarpa tänder, men om du blir hungrig, så
tror jag nog, att du rår på det; det utgör i alla fall den
hufvud-sakliga födan för alla indianer mellan Missouri och Klippbergen.»

Under de följande tre timmarna rodde de båda båtarna i
bredd, ty vattnet flöt lugnt, och det fanns intet skäl för dem att
hålla sig åtskils.

»Jag trodde icke, att vi skulle få det så lugnt», sade Jerry
Curtis. »Det är ju en riktig lustfärd, och om det fortfar på det
här viset, får det gärna för mig vara hur länge som helst.»

»Vi få nog snart tillräckligt forsande vatten», sade Harry,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgaklipp/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free