Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydde någon dold fara, som ett par årtag voro nödvändiga för att
låta dem gå klara. I fyra timmar fördes de framåt med en
hastighet af minst tolf mil i timmen, och därefter kommo de ut i en
jämförelsevis bred dal. Med ett utrop af glädje styrde de båtarna mot
stranden och sprungo upp på en flat klippa, som endast höjde sig
några tum öfver vattnet.
»Om vi kunde färdas med denna hastighet hela vägen, skulle
det icke dröja länge, förrän vi vore ute ur bergstrakterna», sade Tom.
»Det kunde gärna få gå något långsammare; det går för fort för
att vara angenämt. Hälften af denna hastighet skulle i alla fall göra
— sex mil i timmen. Om vi färdas tolf timmar om dagen, skulle vi
således komma ut ur cahons på ungefär fjorton dagar. Med den
farten kunde vi färdas tryggt, men med tolf mil i timmen kunde vi icke
alltid beräkna att hafva samma tur som i dag. Vår fart under de
senaste fjorton dagarna har varit lika mycket för långsam, som denna
varit för hastig. Fyra mil om dagen med styft arbete dygnet om är
nedslående. Trots vår snabba färd i dag kunna vi icke hafva
hunnit stort mera än hundra mil, sedan vi började resan. Det är dock
en tröst, att vi icke hafva någon synnerlig brådska. Vi hafva båtar,
som passa utmärkt för sitt ändamål, och så vidt vi kunna se, komma
vi troligen att finna riklig tillgång på kött. Efter min mening hafva
vi hittills haft tur; jag skall bli mycket nöjd, om vi icke råka ut
för några värre missöden. Den värsta faran är, att vi kunna träffa
på vattenfall, där vi hvarken kunna bära båtarna eller fira dem
ned. I sådant fall måste vi leta oss ut ur canon på något ställe,
taga med oss så mycket mjöl som möjligt och bana oss väg tvärs
öfver landet, ehuru ingen kan veta, huru långt vi då måste färdas.
Jag hoppas, att det icke kommer därhän; åtminstone vill jag för
min del hellre passera till och med svårare pass än det sista än
lämna båtarna.»
»Jag instämmer med dig, Harry», sade Jerry. »Jag skulle
hellre vilja bära kanoten på ryggen hela vägen ned till Mexiko
än bana mig väg öfver de döda landsträckorna fram till kullarna.
Dessutom komma vi längre fram till navahernas land, och emot
Ilenty, Bland Klippbergens indianer. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
