Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förmögenhet.
å Harry och hans kamrater återvände till Fort Bridger,
bokade de sönder den malm, som kvarlämnats där, och funno,
att dess guldhalt var så stor, som beräknats efter de försök de
gjort vid grufvan. Guldet packades i en låda och skickades till
Pete Hoskings. Snart kom från denne ett bref, i hvilket han
omtalade, att fem af hans vänner insatt fem tusen dollar hvar i
företaget och att han skulle afresa med proviant och maskiner, så snart
vägen blifvit fri från snö. Våren var tidig, och i midten af april
anlände han med fyra stora vagnar och tjugu unga emigranter af
kraftfullt utseende samt fyra guldgräfvare, hvilka Harry kände förut.
I Bridger voro många rykten i omlopp om företaget, och många
erbjödo sig att taga tjänst hos bolaget. Men deras ifver svalnade
betydligt, då Harry berättade, att den fyndighet, som de skulle
undersöka, låg i uternas land och att han själf två gånger blifvit
anfallen af rödskinnen.
Stor blef öfverraskningen bland de gamla guldgräfvarne, då
Pete Hoskings anlände med vagnarna.
»Hvad nu? Har du stängt krogen, Pete, och tänker begifva
dig ut på grufarbete igen?» sade en af dem, då Pete steg ned från
hästen.
Pete gjorde en hemlighetsfull åtbörd.
»Jag skulle tro, att jag vet, hvad jag gör, Joe Radley. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
