Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därpå sade den, som visat hästen: »Nåväl, vi anse förslaget billigt.
Vi veta ju, att vi på hederligt sätt fått hästen, men då vi äro
främlingar, är det rätt att ni är försiktig. Hämta hit er sheriff och låt
köpet bli uppgjordt!»
»Jag skall gå till sheriffen, om du går till Pawson, Hugh»,
sade Royce.
Fem minuter efteråt återvände de med två män. Sheriffen såg
skarpt på de båda hästmånglarne; han kände dem ej.
»Vill ni gifva mig mitt bälte?», sade Hugh till värden.
Denne gick ut och kom tillbaka in med bältet, som han haft
inläst i sin kista, allt sedan Hugh kom till staden. Hugh räknade
upp ett hundra femtio dollar i guld.
»Vänta litet», sade sheriffen. »Jag får lof att se hästen först
för att veta, hvad han har för märke. Jag kan ej beskrifva hästen,
om jag ej sett honom.»
Åter gick sällskapet ut i stallet med lyktor. Hästen var märkt
med ett inbrändt E. Något annat märke fanns ej på honom.
Sheriffen hade med sig något slags officielt papper, och, sedan han
åter-väudt in till disken, skref han därpå: »Jag intygar härmed, att»
— han stannade, — »Hugh Tunstall», ifyllde Hugh, »hvilken jag väl
känner, enär han sex månader arbetat här i staden och i
grannskapet däromkring, köpt en skymmel med ett inbrändt (E) af» —
»Jake Wittingham», sade mannen, »samt att han betalt densamma.»
Därunder skref han sitt namn och »Sheriff i M’Kinney» och James
Pawson tillade sitt namn och ordet »Domare».
»Nu är det i ordning», sade sheriffen. »Lämna penningarna,
och köpet är uppgjordt!»
»Jag släpper den andra för tjugu dollar.»
»Då tar jag den med», sade Hugh, och tillade denna summa
till den, han räknat upp, samt räckte alltsammans till karlarna.
»Vill ni komma med mig hem», sade sheriffen till Hugh, »skall
jag sätta mitt embetssigill under intyget. »Jag hyser intet tvifvel»,
fortsatte han, då de kommit ut ur salen, »att ej den där hästen
blifvit stulen. De skulle aldrig släppt honom för det priset, om de
fått honom på hederligt vis. Jag känner icke karlarna, ehuru jag
tämligen väl har reda på alla landstrykare på hundra mils omkrets;
därför, om de stulit hästen, ha de fört honom långt ifrån. Det
skulle ej förvåna mig, om de både mördat och röfvat. Om jag
kände dem, skulle jag tillfångataga dem och undersöka deras
kläder, men som jag aldrig sett dem förr, kan jag ej göra det. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
