Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, då, i detsamma han lade an med pistolen, en hård smäll
hördes bredvid honom, och den lilla tennplåten föll i mark. Ett
skratt från Hugh åtföljde skottet.
»Hur i all världen bar ni er åt?»
»På alldeles vanligt sätt, vill jag tro», sade Hugh. »Jag drog
min pistol och tryckte af.»
Den andre mätte honom från hufvud till fot. »Ni är ej den
ni ger er ut för, Hugh», sade han. »Ni kommer hit som en annan
gröngöling, och så upptäcker man, att ni kan hålla er kvar på en
oinriden häst, kasta er lasso rätt försvarligt och skjuta som en blixt.
Hvar har ni lärt er allt det där?»
»Saken är helt simpel», svarade Hugh, leende åt den andres
allvar, »jag har öfvat mig. Jag uppgjorde min plan att blifva
cow boy för några månader sedan och öfvade mig därför med pi-
stolen och lasson, innan jag gaf mig i väg, och, som jag förut
omtalat, har jag jagat tre månader.»
»Nå, låt oss få se litet mer af er skjutfärdighet!» Han gick
till trädet och tog upp tennbiten. Hugh lade in en ny patron i
stället för den, lian nyss afskjutit. »Nu kastar jag den här tennbiten
i luften, och ni försöker träffa den. > Bill Royce hade sagt Hugh,
att detta var ett favoritnöje bland cow-boys, och då de ej haft något
tenn på slätterna, hade han kastat upp grästorfvor i luften och
låtit Hugh skjuta på dem. Harry ställde sig på tio stegs af stånd
från Hugh. »Nu», ropade lian. Hugh väntade, till dess tennbiten
var högst uppe, och sköt därpå. Den flög upp igen. Sedan kommo
de öfriga skotten tätt på hvarandra, och, sedan alla sex voro
af-skjutna, föll tennbiten i mark. Det var en konst, som ofta öfvades,
och Broncho Harry var den fullt mäktig; men icke dess mindre blef
han i högsta grad förvånad öfver att se den utföras af en nykomling.
»Träffa kan ni, det ser jag. Låt oss nu se er lägga an; er
pistol är tom, så det har ingen fara. Sätt den tillbaka i bältet igen!
Vi skola stå midt emot hvarandra och göra det på samma gång.
Håll armen rak vid sidan, till dess jag ropar: nu! Då drager ni
pistolen, spänner hanen och trycker af. Vänta ett tag, så jag får
taga ur patronerna! Man bör ej utsätta sig för fara. Nu är jag
färdig. Nu!»
Broncho Harry var stolt öfver sin snarfärdighet, men hann ej
få pistolen ur bältet, innan Hughs hane knäppte; gossen hade skjutit
från höften.
»Nå, jag må säga!» utropade Harry. »Jag förstår ej, liur ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
