Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bar er åt. Nog brukar jag anses flink, men jag går ej upp mot er.
Gör om det igen!» Hugh efterkom hans begäran. »Det är
besynnerligt, att jag ej kan se, hur ni bär er åt. Gör det långsamt
en gång!»
»Det är bara vana», sade Hugh. »Jag har öfvat mig sex
månader.»
»Unge man», sade Broncho Harry högtidligt, »jag har tillbragt
tio år på slätterna och sett mycken skicklighet, men aldrig såg jag
något dylikt. Ni kan i hvilken tvekamp som helst vara viss om
segern. Jag skulle aldrig trott det, om jag ej sett det med mina
egna ögon — det går som en blixt. Det är bra att kunna rida en
otämd häst, det är bra att kunna kasta en lasso med säkerhet, men
det är femtio gånger bättre att kunna vara färdig med sin pistol
i blinken som ni. Nu gå vi tillbaka till lägret. Jag hoppas ni ej
har något emot, att jag talar om det för gossarna. Det vore hårdt,
om någon inläte sig i strid med er i den tron, att ni är ofarlig.
Och det kan spara er obehagligheter, ty jag tror ingen vill komma
i delo med er, om de veta, att det skulle vara en säker död.»
»Gör som ni behagar, Broncho, men det förefaller mig, som vore
det ingen fara för trätor; hvar och en tyckes vara så godlynt ocli
ej det minsta förargas öfver de puts, som spelas honom.»
»Ah, det är icke sagdt, att det alltid blir på samma sätt. Nu
äro vi efter den hårda vintern glada att åter vara ute i vårt arbete
på slätterna. Men ni skall få se, att detta tillstånd af lugn ej
kommer att räcka så länge.»
När om kvällen gossarna sutto tillsammans kring lägerelden,
omtalade Broncho för dem Hughs bragd, tilläggande att han ej
trodde att i lägret, ja, i hela Texas funnes en skytt, som kunde
skjuta så blixtsnabbt som han. Ingen satte i tvifvelsmål Harrys
ord, ty på slätterna anses det som en grof förolämpning, men det
blef ett mummel af öfverraskning. Hugh sattes åter på prof och
bestod det på ett hedrande sätt. Därpå berättades många historier
om sagolik skjutfärdighet.
Från denna dag bar Hugh i lägret allmänt namnet Blixten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
