Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Femton af gubbens, tror jag. De äro instängda i inhägnaden
bakom huset, och jag gissar vi andra ha lika många till.»
»Då finns det tillräckligt många för oss tio och tio till», sade
Broncho Harry. »Våra hästar äro ej dugliga för längre ridt i kväll.
Vi skola äta en bit och så gifva oss af. Huru många ären I?»
»Sex.»
»Så gör det sexton. Jag ser, att tre af er hafven kulgevär,
och fyra af oss hafva det äfven. Nu är frågan den: Hvilken
väg hafva de röda djäflarne ridit? Hafva vi ingen ledning,
lönar det ej att följa efter dem. Jag tänker, Steve är tillbaka här
snart. Han visste, att han ej ensam förmådde något, men han ville
utforska den saken. En tillräcklig styrka att inbryta i
indianterritoriet hunne ej vara samlad här förr än i afton; det kunde han
ju förstå.»
Han tog en lykta med sig», sade en af gossarne.
»Ja, det bevisar ju saken. Jag gissar, han följde dem till fots
till dagbräckningen och steg sedan till häst samt fortsatte på deras
spår, till dess han var i stånd att tämligen säkert gissa sig till, hvar
de slagit läger; sedan kommer han tillbaka och underrättar oss.
Så är min tro.»
»Du har nog rätt, Broncho. Han sade ej mycket, när han gaf
sig i väg, men när vi talade om att följa med, sade han: ’Stannen
I, där I ären, vi kunna ändå ej strida mot dem, förrän vi få hjälp.
Stannen därför här, gossar!’ Det var hårdt för oss, när våra
döttrar blifvit bortröfvade och våra hustrur dödade och hela byn
ödelagd, men vi visste, att Steve bättre än vi kände till indianerna,
och att han mången gång varit inne i hjärtat af deras land, hvarför
vi väntade. Men det upprepar jag, Harry, det var hårdt att sitta
lugnt stilla och veta, att de där mördarne och bofvarne aflägsnade
sig längre och längre för hvar timme.»
»Vi skola nog hinna upp dem», sade Harry förtröstansfullt.
»Om gubben ej är tillbaka inom en half timme, gifva vi oss af.
Vi skola följa spåret så godt vi kunna med lyktor. Komma vi
till något ställe, där spåret är afbrutet, hafva vi ingenting annat
att göra än att invänta Steve. Han I ätit? I annat fall är det
bäst att göra det. Att ge sig ut på ett dylikt företag fastande,
duger ej. Vi komma att behöfva all vår kraft, innan vi fullgjort
vårt värf, det kunnen I vara förvissade om.»
Ingen hade ätit något sedan föregående kväll, och de insågo
att detta var ett klokt råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
