- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
153

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut. De voro mycket rädda för att komma nära och skreko åt sina
kamrater, men fingo naturligtvis intet svar; därpå galopperade de i en
krets, en och en i sänder, och kommo därunder närmare och närmare;
slutligen voro de förvissade om att platsen var öfvergifven och redo
fram. Vi läto dem komma så nära, att det skulle vara omöjligt
för oss att skjuta bom, och så sköto vi två af dem. Den tredje
red sin väg. Vi sköto efter honom, men aktade oss väl att träffa
honom, och, så snart han var borta, skyndade vi till skogen,
där vi lämnat våra hästar, och kommo hit ganska raskt. Det var
ingen svårighet att följa ert spår. Det tycks, som vi kommit
alldeles lagom. Här ha vi ju Steve.»

Man utbytte en hjärtlig hälsning.

»Vi skola låta dem vara tio minuter till», sade Steve. »Och
så är det bäst, Broncho, att vi nu på förhand bestämma, hvad hvar
och en af oss skall göra, då vi komma in i byn; eljest kan det blifva
villervalla, och fienden kan taga till tomahawken mot fångarna,,
innan vi hinna till dem.»

»Ja, det är bäst», instämde Broncho. »Nåväl då, vår skara skall
strida och ni med edra kamrater genomsöka wigwams. Och kommen
ihåg livad jag säger, gossar! Intet skott på kvinnor och barn! Vi
hafva dragit ut för att rädda de bortröfvade kvinnorna och hämnas
på männen för de våldsgärningar de föröfvat mot oss, men vi böra ej
handla lika illa som de gjort.»

Alla cow-boys samtyckte härtill, men ett par af männen från
byn muttrade: »De hafva dödat våra hustrur och barn, hvarför

skulle vi ej betala dem med samma mynt?»

»Emedan vi äro hvita och inga rödskinn», sade Broncho Harry.
»Innan vi våga vårt lif för er, måste vi hafva ert ord på, att ingen
skjuter på kvinna eller barn. Det är våra villkor, och jag tycker
ej, att de äro obilliga.»

Då cow-boys enhälligt instämde och de andra insågo, att det
var allvar med orden, samtyckte dessa, ehuru motvilligt.

»Det är rätt», sade Broncho Harry. »Nu hafven I alla gifvit
ert ord, och om någon bryter det, skjuter jag, och därmed punkt.
Nu måste vi gifva oss af, Steve.»

Männen svängde sig upp i sadlarna. »Långsamt till börja med,
gossar, till dess vi komma i sikte af byn, och sedan så fort det är
möjligt.»

Men alla voro ifriga att få slåss, och takten ökades så
småningom ända till dess de blef vo varse byn. Då satte de af i sträckt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free