Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tror du, de komma att företaga en stormlöpning?» frågade
Hugh Broncho, som tagit plats bredvid honom.
»Nej», sade Broncho. »Jag tror, att de ej väntade att finna
så många man på vakt på sluttningen, utan trodde sig kunna
intaga den i ett tag och därpå hinna hit, innan vi voro beredda att
mottaga dem och innan det var tillräckligt skjutljust. De kunna
ej samlas i tillräckligt stort antal mellan klipporna där nere för att
hafva någon utsikt att företaga en kraftig stormning.»
Påtagligen var detta också indianernas mening; de insågo snart,
att det var farligt att genom skjutande förråda sin ställning, ty
hvart skott besvarades ögonblickligt, och flere ljöto döden, då de
lyfte hufvudet för att skjuta sina skott bakom klipporna.
Gevärselden upphörde därför så småningom.
»Nu står det på samma punkt som förut», sade Harry, »blott
med den skillnaden att, ifall de ämna företaga en stormning i mörkret,
de äro närmare än hvad de vöro förut. Att vi ej kunde behålla
sluttningen, ifall de gjorde ett angrepp, det var ju klart. Det är
ingen fara, att de försöka löpa till storms så länge det är dager.
Sex man på vakt är för närvarande tillräckligt. Nu måste vi
rådgöra om, hvad vi böra företaga för åtgärder, som bäst kunna gagna.»
Sex man valdes ut till vaktgöring; de öfriga samlades till
rådplägning. »Vi måste på något sätt blockera klyftan», sade Harry.
»Om de storma i mörkret, kunna vi döda en mängd af dem, men
olyckan är, att de skola komma upp. Ja tycker det vore bäst, vi
dödade hälften af hästarna och trafvade upp kropparna där nere
vid ingången. Det blefve en skans, som äfven kommer att taga
emot för kulorna.»
Det blef ett allmänt instämmande. Men Hugh sade: »Din idé
förefaller mig mycket god, Harry, men vore det icke bättre ändå,
att vi gjorde ett bröstvärn midt i klyftan, och att vi skure af några
tjocka trädgrenar och satte för ingången. Eller om vi fyllde hela
klyftan med grenar? Då skulle det bli mycket svårt att komma
igenom, och ett par af oss med sexpipingar bakom forskansningen
skulle förekomma, att de toge bort den, isynnerhet som de andra
samtidigt kunde skjuta här uppifrån.»
»Förträffligt», sade Broncho Harry. »Därigenom blefve vi så
säkert skyddade, som funnes ingen klyfta alls. Heder åt dig igen,
Hugh! Vi börja arbetet genast.»
De hade ingen yxa med sig, och det tog hela dagen för dem
att med bowieknifvarna afskära fem, sex stycken väldiga grenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
