- Project Runeberg -  Bland rödskinn och cowboys. Berättelse från den amerikanska västern /
184

(1893) [MARC] Author: George Alfred Henty Translator: Elin Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag hade verkligen tänkt behålla er öfver vintern, men
naturligtvis ären I fria att gå, om I önsken det; och det är så många,
hvilka äro ifriga att få stanna kvar, att en man i min ställning
måste känna sig tacksam mot dem, som frivilligt begära sitt afsked.»

Det blef ett mycket hjärtligt afsked mellan Hugh och Royce
å ena sidan samt Broncho Harry, Långe Tom och öfriga kamrater
å den andra. Därpå stego de till häst och redo bort från stationen.
De hade af en nyss anländ person hört, att en stor karavan i
dagarna skulle färdas från Decatur till Santa Fé. Karavanen utgjordes
af flere sällskap, som väntat till dess en tillräcklig styrka var samlad
för att man skulle våga färden genom indianområdet. Flere af
vagnarna medförde lifsförnödenheter åt de i fortena utefter linien
stationerade trupperna, andra förde handelsvaror till Santa Fé, och
åter andra voro lastade med maskiner och proviant till grufvorna
i södra delen af Nya Mexiko.

Det drog om en vecka för Royce och Hugh att komma till
Decatur, men då de väl anländt dit, fingo de höra, att karavanen
gifvit sig af två dagar förut. De stannade en dag i Decatur och köpte
sig en lasthäst samt de för resan behöfliga förnödenheterna, hvarpå
de gåfvo sig i väg. På två dagar upphunno de tåget, hvilket
utgjordes af fyrtio vagnar. Sedan de fått veta, hvilken anföraren var,
redo de fram till honom.

»Vi ämna oss till Santa Fé», sade Royce. »Båda äro vi goda
skyttar och jägare, och vi anhålla om att få färdas tillsammans med
er. Vi äro villiga att göra spejartjänst och skaffa vildt, om ni vill
förse oss med öfrig föda.»

»Det är fördelaktiga villkor, och I kommen att utgöra en
ingalunda ovälkommen tillökning i vår stridbara afdelning», sade mannen
kort. »Jag förmodar I kommen att förtjäna ert bröd. Man påstår,
att indianerna äro på krigsstråt.»

»Det äger sin riktighet», sade Royce. »Vi hafva helt nyligen
deltagit i en strid mot ett band komancher, som gjorde ett
öfver-fall i ett litet nybygge, kalladt Gainsford, där de dödade en hop
nybyggare och bortförde fem kvinnor. Vi samlade en liten styrka
från den rancho, vid hvilken vi arbetade, och redo ut efter dem,
och det blef en duktigt het strid, innan vi sluppo från dem.»

»Ja, I ären just de rätta för oss», sade mannen. »Jag har
hört sägas, att nästan alla stammarna äro oroliga, men jag tviflar
ändå på, att de skola våga angripa ett så stort sällskap som detta».

»Nej, det tror jag ej de göra, om vi hålla tillsammans och äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgarodskin/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free