Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Gunnar Hazelius. Av Verner Söderberg.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staterna. I Uppsala stötte planen på oöfvervinneliga hinder; som
bekant, gaf S:t Louis-utställningen 1904 sedermera Lundasångarne tillfälle
att förverkliga samma syfte.
Ofvan har mest berörts den utåt riktade sidan af Gunnar Hazelius’
verksamhet under hans åttaåriga vistelse vid Uppsala universitet.
Jämsides därmed skötte han grundligt och planmässigt sina studier inom
de historiska och statsvetenskapliga disciplinerna.
Historia var och förblef hans hufvudämne, och af denna
vetenskaps främste representant vid universitetet, professor Harald Hjärne,
rönte han, i likhet med de allra flesta af dennes lärjungar under dessa
år, såväl i fråga om vetenskaplig metod som äfven allmänt politisk
åskådning starka och outplånliga intryck. Då Gunnar Hazelius,
förmodligen 1898 — som ofvan antydts ej utan tvekan och uppoffring —
enligt faderns önskan bestämt sig för att ägna sig åt Nordiska Museets
tjänst, föranledde detta en ändring i hans studieriktning. Han beslöt
nämligen att koncentrera sina studier på ekonomisk historia och
för-valtningshistoria inom områden, som stodo i nära samband med
Nordiska Museets samlingar, och valde därför till ämne för sin tilltänkta
doktorsafhandling det svenska skråväsendets tidigare utveckling. Under
månaderna maj—augusti 1898 hade han företagit en studieresa till
Tyskland och därunder vid universitetet i Heidelberg studerat under
professorerna Jellinek och Erdmannsdörffer samt på hemvägen stannat
i Greifswald för att deltaga i där pågående sommarkurser. Han var
snart djupt inne i studier om den tidigare medeltidens ekonomiska
utveckling och det för svensk skråhistoria betydelsefulla tyska
stadsväsendets äldre utvecklingsfaser. Förut hade han mest sysslat med
engelsk och amerikansk politisk historia samt de politiska teoriernas
historiska utveckling — en uppsats i Historisk Tidskrift för 1901 om
den amerikanska historieundervisningen och några recensioner voro i
tryck synliga tecken härpå — och dessa ämnen voro alltjämt, framför allt
i deras samband med samtidspolitiken, dem åt hvilka han med största
förkärlek ägnade sitt varma intresse, äfven sedan han af pliktkänsla från
dem vände sig till de studieområden, hvilka närmare sammanhängde
med hans framtida lefnadskall. Han hade i december 1900 aflagt
licentiatexamen i historia och därvid aflämnat den afhandling som
följer härefter, då faderns plötsliga död med ens tvang honom hort från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
