- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
20

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Gunnar Hazelius. Av Verner Söderberg.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barndoms hemlif ensligt och dystert, och för hans personliga läggning
med dess längtan efter handling bjöd det emot att lifvet igenom röra
sig i en värld af döda ting, då det var de lefvande människornas öden
som alltid lockat hans verksamhetslust. De nordiska folkens framtid
upptog också hans tankar i så oändligt mycket högre grad än deras
forntid. Han fogade sig emellertid efter fadern, lade andra
framtidsplaner på hyllan och koncentrerade hela sin energi på att åtminstone

något kunna uträtta för de idéers främjande, hvartill Artur Hazelius

ansett sig böra påkalla hans medverkan. Förändringen i hans
lefnads-planer och en tidigt förnummen förkänsla af de svårigheter, som skulle
möta, ökade emellertid pessimismen i hans lynnesart. Den bästa
af-ledare för sina tvifvel och sitt vemod fann han då — förutom i det
varma och handlingskraftiga intresset för jämnåriga och yngre vänners
lefnadsförhållanden — i sin ärfda och från ungdomen uppöfvade
känslighet för estetiska intryck. Därom skrifver en af hans vänner i några

förut publicerade minnesord: »Af naturen var han –––––––i hög grad

mottaglig för intryck af poesi och konst, kanske mer än många som

älska att ståta med sin estetiska subtilitet; svensk och norsk poesi

delade nog med Carlyles bistra lifsfilosofi äran af att höra till de
mest lästa böckerna i hans väldiga bibliotek, som samlats under tre
generationer.» Från sina ännu oafslutade studieförberedelser, från
kamratlifvet i vänkretsen och den kontemplativa stillhet, som Uppsala
ännu ej helt förlorat, kallades han så genom Artur Hazelius5 plötsliga
död (den 27 maj 1901) ut till de mångahanda praktiska bestyr, som
väntade i hufvudstaden.

* *

*



Hufvuddragen af denna Gunnar Hazelius5 verksamhet i Nordiska
Museets tjänst äro redan här ofvan berörda, och det ingår ej i
författarens afsikter att närmare uppehålla sig vid dem under detta
anspråkslösa försök att upprulla en minnesbild af den bortgångnes
bestämmande karaktärsdrag och personliga utveckling.

På Skansen sträfvade han förnämligast att stadga och befästa de
Hazeliuska traditionerna och därmed i sin mån bidraga att trygga den
populära institutionens oaf brutna utveckling efter de redan från början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free