Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämmelser utfärdades för att skydda de ofria mot olaglig och
tryckande beskattning.1
En ingalunda obetydlig klass af fria jordägande bönder bevarades
dock under denna tid.1 2 Kommuner, uteslutande bestående af fria
jordägande bönder, finnas väl i regeln ej på 1000-talet. De flesta ha starkt
påverkats af storgodsets ekonomiska och politiska maktställning och
kommit i mer eller mindre beroende ställning till någon storman, som
där äger ett med kungliga privilegier utrustadt säteri. Denne har då
ofta för sig förvärfvat rätten att ordna kommunens angelägenheter och
utöfva dess befogenheter. Viktigast är härvid rätten att förfoga öfver
allmänningsjordens användning. Blef det ock ofta samma person, som
för sockenherren satt till doms öfver hans egna underlydande enligt
gårdsrätt och som på socknens ting (burding) ledde förhandlingarna
och skipade rätt, så hade dock ingen sammansmältning mellan dessa
befogenheter allmänt fastslagits i ord och medvetande.3
Hvilken ställning intog handtverket på dessa den tidigare
medeltidens stora jordbesittningar? Härom har länge rådt en liflig
meningsskiljaktighet. Man har tvistat såväl om det på de medeltida säterierna
utöfvade handtverkets utsträckning som om dess betydelse för den
senare utvecklingen. En lång tid har den härskande uppfattningen
bland dem som behandlat dessa frågor velat i sammanslutningar af
säteriernas ofria handtverkare se ursprunget till de senare
handtverks-ämbetena i städerna och sökt skildra kandtverksföreningarnas gradvisa
och långsamma uppstigande från ofrihet till frihet, oberoende och makt.4
Numer är denna åsikt tämligen allmänt öfvergifven, framför allt tack
vare Georg yon Belows undersökningar,5 * * * 9 men i en annan och mildare
1 W. Stieda Zur Entstehung des deutschen Zunftwesens (J ena 1876) 59.
2 G. von Below Territorium und Stadt (Historische Bibliothek XI, Miinch. u.
Lpz. 1900; i det följ. cit.: Below Territorium) 303 f. betonar det oriktiga i att, som
hittills skett, utgå från att hela bondeståndet under medeltiden befunnit sig »m
Zu-stand der HörigJceit». Jfr oek Below Stodtgemeinde 10 ff. och Waitz V2 430 ff.
3 Below Stadtgem.einde 17.
4 Så framför allt W. Stieda i sitt första, redan citerade arbete Zur Entstehung
des deutschen Zunftwesens (1876; i det följ. cit.: Stieda) samt nästan alla 70- och
80-talens författare på detta område. Ytterst leder denna åsikt sitt ursprung från
K. W. Nitzsch, framför allt från dennes arbete: Ministerialität und Burgerthum im
11. und 12. Jahrhundert (Lpz. 1859).
9 Belows viktigaste bidrag äro: Zur Entstehung der deutschen Stadtverfassung
i Hist. Zeitschr. LVIII (1887) 193 ff.; Die Entstehun der deutschen Stadtgemeinde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
