Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
differentieringen hade framskridit långt nog för att förutsättningar skulle
förefinnas för sammanslutningar af lika berättigade och lika intresserade
yrkesarbetare.
Det bandtverksmässiga arbetet var naturligtvis som allt annat at
gårdens tjänare utfördt arbete inramadt i storgodsförvaltningen.
Handt-verkarna börde till stormannens familia och voro åtminstone på större
säterigårdar jämte det öfriga gårdsfolket, för att de skulle underkastas
nödig kontroll, fördelade i grupper (ministeriet,)’, hvar och en under sin
arbetsförman (magister). Denna organisation är uteslutande bestämd
af gårdsförvaltningens intressen och tar ingen hänsyn till handtverkens
tekniska skiljaktigheter. Inom ett och samma ministerium finnas ofta
de mest olika yrken förenade.2 Någon vidare organisation och
genomförd arbetsfördelning inom ett sådant gårdsrättsligt arbetslag ägde sallan
rum. Dels voro handtverkarna inom hvarje yrke för få, dels var deras
rättsställning oftast af alltför olika art. Någon gång kan ett yrke ha
nått en sådan betydenhet, att det ställdes under en egen arbetsförman
— man hör sålunda talas om textorum magister eller magistt r
(köksmästare) — men ingen anledning torde finnas att han spåra
forekomsten af något foreningslif, ännu mindre kan det vara tal om någon
slags själfstyrelse.3
Härtill kommer nu ännu en synpunkt, som måste tagas me< i
>e-traktande. Med den rättsligt begränsade utsträckning som ofriheten
allt mer erhöll kunde det uppstå en klass af handtverkare, hv.lka
ehuru stående under en herres rättsliga förmynderskap och sålunda
personligen ofria dock i sin ekonomiska verksamhet kunde rora s.g
_ TTT7 78« n 2 Below Territorium 308 gör med en viss skarpa
. Roschek III’ 788 n A ML yanli ,v, en dylik grupp,
illande, att ministerium ar att anse„ , idenna betydelse. Språkbruket
Ledan däremot offiemm sa^ga tE. Gothein Wirtschaftsgesehichte ars
>rde dock ha vant myck g y o /Strassb 1892) 321; SmEDA 16;
chwarzwaldes und angrenzendenLandechaften I (1 tre
Keutgen ÄZ 10 f ] hendtverkaren var minister. De af gården»
Den tekniska W. kailade, daglig, tjåmrr.
iSÄ - ~ rzrjzrrstri’æ
äsäs«:........................................-........■
2 Inama-Steenegg II 30. • ^ 21 f 37 f ]
^ Below Gemerle 145 £; [Keutgee -ia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
