Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på grundvalen af den landslag, inom hvars hägn marknadsmenigheten
växte upp. Gifvet är ock, att detta måste ske under de uya
samfuiuls-elementens medverkan, endast hos dem fanns intresse att taga ett
själf-ständigt initiativ och kunskap om de förhållanden, för hvilka man borde
lagstifta. Den episkopala gårdsrätten var härvid lika litet som någon
annan gårdsrätt tänjbar och utvecklingsduglig nog, för att den skulle
kunnat lämpa sig efter de helt ändrade villkoren for stadens i
storartad och snabb utveckling stadda ekonomiska lif. Den nya rätt som
utbildades var ursprungligen en köpmännens personliga rätt, gällande
för dem endast i deras verksamhet som köpmän.1 Som sådan var den
äfven i viss mån en internationell rätt, sträckande sig öfver skilda
kinder. Redan omkr. år 1000 kan man tala om en sedvaneriitt för
köp-mansståndet, som afviker från den allmänna, uteslutande för agrariska
förhållanden afsedda landsrätten.2 Snart nog lokaliseras dock denna
rätt och blir en rätt gällande för marknadsplatserna. På de större och
mera betydande orterna utbildas så marknadsrätten till en stadens rätt
eller utgör åtminstone en högst betydande beståndsdel i den senare
stadsrätten.3
När en ort sålunda erhöll en egen rätt, skildes den därigenom i
rättsligt och administrativt hänseende från den omgifvande bygden och
utsöndrades därifrån som en egen kommun. Den särskilda rätt, som
kom att gälla i ett stadssamhälle, kallades ofta under den äldsta tiden
vikbild — id jaris quod vulgo wicbilede dicitur (i201).4 Ursprung*
1 Goldschmidt Universalgeschichte des Handelsrechts I3 (Stuttg. 18.)1) 1-5 fl.,
Waitz V2 399 IF.; Pirenne i Rev. Hist. LYII 86 ff.
2 RiETSCHEii 191. — Formerna för rättsförhandiingarna måste undergå för-
ändringar i det de nya ekonomiska förhållandena fordrade en snabbare rättskipning.
Den omsiändliga edgängen och den tämligen osäkra gnomen koodo ,,
K»**användas, mansboten försvann o. s. v. Holmgäng förbjöds 1106 . Stav».........b 1130
Freiburg i B. Än fler och mer genomgripande voro nyheterna i fr&gi........... ™
materiell innehåll. Äktenskap, arf, lön, skuld, hypotek, all, ..te gBne „II tSremil
för nva bestämmelser (Pirenne i Rev. Hist. LVII ’.b f.)
’3 Eietschel 57, 174 ff. »Jus fori et civitatis
dicitur,, (BtETSCHEE 108). [HcVEL.N 214, “"’"’""’b ^ SOHM
med stor bestämdhet gällande, att marknadsrätten "
(jus mercatorum) äro identiska, att staden blott ér en b, med
alla stadens institutioner härstamma frun marknadens.]
4 Rietschel 185.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
