Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden, brott mot rådets förordningar och tvister rörande vikt, mål och
mått.1 Den domsrätt som rådet utöfvade stod ursprungligen utanför
den offentliga domarmakten och ingick ej som ett led i denna. Den
var att anse som en slags skiljedomstol. Lyckades den ej att utjämna
tvisten, måste den af konungen insatte domaren ingripa.1 2 Ju mera
stadens oberoende växte, desto större offentlig karaktär erhöll
emellertid rådets myndighet.
* *
*
De osäkra och farliga förhållanden, hvarunder köpmännen under
dessa århundraden lefde, framkallade tidigt behofvet af en
sammanslutning. Redan de köpmansföljen, som under 700- till 1100-talen
färdades fram mellan de stora marknadsplatserna, behöfde en organisation
med ledare, som kunde göra sig åtlydda.3 Och i de därefter uppväxande
städerna kunde sådana framsteg i oberoende, sådana reformer inom
rättens och förvaltningens områden, som mercatores steg for steg nådde
fram till, ej hafva erhållits utan en stark sammanhållning, som ingaf
aktning och fruktan. En, säkerligen den viktigaste, formen för denna
1 Pirenne i Rev. Hist. LYII 94 n. 3, 319 anser, att rätten att reglera stadens
industri och handel uppkom ur rätten att uppbära och pålägga tullafgifter. [Keutgen
i sitt sista arbete, Ämter und Ziinfte, härleder uppsikten öfver handtverket och
därmed handtverksämbetenas uppkomst ifrån rådets makt öfver mått och vikt på
marknaden; se nedan s. 150.]
Att rätten öfver mått och vikt ursprungligen var en den offentliga makten
tillkommande befogenhet är resultatet af G. Kuntzels undersökning Uber die
Verwal-tung des Mass- und Gewichtsuoesens in Deutschland während des Mittelalters
(Schmollers Forschungen XIII: 2; Lpz. 1894) 92 f. Below, som förut sökt häfda
denna rätt såsom ursprungligen tillkommande kommunen (Stadtgemeinde 57 ff.), har i
det hela erkänt riktigheten häraf (Zeitschr. f. Soc.- u. Wirtsch.-gesch. III, 1895, 481 ff.;
jfr Pirenne i Rev. Hist. LVII 94 n. 1). [Däremot har nu Keutgen (ÄZ 112 ff.),
med erkännande åt Kuntzels framställning, sökt göra gällande, att uppsikten öfver
mått och vikt redan tidigt legat hos ortsinvånarna; i Karl den skalliges Edictum
Pistense af 864 tror han sig finna en korporation af kommunalämbetsmän med
uppdrag af staten för detta ändamål. På marknaden låg åter, enligt hans mening (AZ
127 f.), rätten ursprungligen hos stads-(marknads-)herren, men öfvergick liksom hela
den öfriga marknadsförvaltningen med tiden till rådet.]
2 Below Stadtgemeinde 93 f.; Pirenne i Rev. Hist. LVII 314.
3 Pirenne i Rev. Hist. LVII 81 ff. Att köpmansgillena ursprungligen voro
organ till skydd för handeln hemma och borta, visar bl. a. gillestadgan för
Valenci-ennes, där bröderna äro skyldiga att infinna sig på torget fullt väpnade. A. Doren
Untersuchungen zur Geschichte der Kaufmannsgilden des Mittelalters (Schmollers
Forschungen XII: 2; Lpz. 1893; i det följ. cit. Doren) 164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0078.html
