Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(eller i?) kyrkan, så fritagas de från sin förutvarande skyldighet till
tvenne af biskopens ämbetsmän, till »Heimburgenamt» och
»Schenken-amt>\ Hvari denna skyldighet bestod är ej klart, antagligen gällde
det vissa afgifter, som väfvarna haft att erlägga.1
Att väfvarna i Mainz 1099 bildat ett slags korporation är sålunda
uppenbart, då de visa sig samfälldt äga bestämda rättigheter och
förpliktelser. Af hvilken art denna deras sammanslutning var, detta får
man ej närmare reda på. Någon större själfstyrelse eller fastare
organisation kunna de ej ha ägt, då ej ens någon korporativ benämning för
dem förekommer i urkunden, än mindre tillvaron af föreståndare eller
förtroendemän där finnes antydd. Så mycket är emellertid fullt tydligt,
att deras förening stod de kyrkliga myndigheterna mycket nära och i
hög grad måste ha bestämts af kyrkliga intressen.
Till de tidigaste urkunder, där man finner stadshandtverkare
omnämnda, hör ock ett stadgande om rhentullen vid Koblenz från
11042, där bagare (pistores), skomakare (sutores) och svärdsfejare
(venditores gladiorum) omtalas. Skomakarna äro de enda, om hvilkas
ställning någon upplysning ges. De skola tre gånger årligen infinna sig
till stadens ting3 och där för hvarje gång erlägga en personlig afgift.
Marknaden i Koblenz med alla dess rättigheter tillhörde S:t Simeons
kyrka i Trier4, och dess myndighet där utöfvade en af denna kyrka
tillsatt uppbördsman (thelonearius). Från annan ort kommande
skomakare fingo ej utan dennes tillstånd där sälja skor och skulle
dessutom, för att få handelsrättigheter, till stadens yrkesmän erlägga en
afgift (census). Häraf torde man sålunda kunna sluta, att redan då
t W. Arnold VerfassungsgeschicTite der deutschen FrvstädU im Anst
die V’erfassungsgeschickte der Stadt Worms (Haml, u. < -tln 1854^1
skvldiffheten bestå i personlig tjänst hos eller som Hevmburgei. [Aften Iyeitgen
il 176 m. n. 456 lutar åt uppfattningen, att det gällde någon
I hos Keutgen 48 f. - Jfr Eblbstadt Zmftoum 27 ff ; Belo* Aw
tarium 331 f.; Hegel Städtewesen 117 f.; [C, Cbooe EnU h ..................... Zunfi-
torde ,d naturligast va» ... »PP** » £
dens allmänna « , d* “1« af ^
^Zen 28 t sluta tiU bandtverkarnas ofria s.i llufr g
torde sakna allt berättigande.
4 Eberstadt Zunftwesen 28.
Koblenz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
