Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingå, och behöfva dessa endast erlägga en ringare inträdesafgift.
Brödernas kyrkliga plikter betonas, men äfven för yrkets utöfvande gifvas
vissa bestämmelser, i det straff stadgas för sådan försumlighet, som
kan skada yrkesmännens anseende.
Svarfvarnas skrå är utfärdadt af rigirzegcheide (richerzeche),
hvilken institution i denna urkund tidigast finnes omtalad. I denna
1berrestuga’ — detta torde ungefär vara innebörden af ordet
rigirzegcheide1 — fingo alla de olika delarna af staden Köln en gemensam
organisation. Under dess myndighet kommo särskildt alla frågor, som
rörde handeln och industrien, rätten att upptaga inflyttade till borgare
i, staden o. s. v.2 Sedan midten af 1200-talet inträdde efter hand i
dess ställe rådet, som då nybildats efter de förebilder, som funnos i
andra städer. Vid tiden för dess upprättande hade redan
handtverks-ämbetena erhållit ett ej ringa inflytande på stadens styrelse. *
Bigir zegcheide stadfäste 1225 jämväl hattmakarnas brödraskap,
»enligt stadens rätt», som det heter.4 Något skråtvång omnämnes ej.
Af den märkliga skiljedom5, som 1258 fälldes i en tvist mellan
staden och ärkebiskopen, framgår, att handtverksämbetena, hvilka
fortfarande kallas brödraskap, vid denna tid valde egna föreståndare,
kallade mästare, magistri, inom eller utom sin krets.6 Detta deras val
föll ofta på utom ämbetet stående inflytelserika borgare, hvilka skyddade
och bistodo dem i rättstvister, stundom t. o. m. längre än ratt och
billighet medgåfvo.
Ämbetena i Köln kallades ofta jämte brödraskap och ämbete (amt)
äfven gaffel.7
För Magdeburg finnas från 1100-talet trenne skråbref bevarade.
Magdeburg var en gammal tysk stadskoloni, öfver hvilken efter
avke-biskopsdömets upprättande 968 ärkebiskopen ägde att handhafva den
offentliga domsrätten.8
––––Hbelow Stadtgemeinde43; Hx» II 329 t, Win. V* 41«i (där upplagan»
utgifvare Zecmeb uttalar sig mot att öfversätta ordet med sallskap at r.ka ).
2 Hegel II 331.
3 Hegel II 337 ff. ....
4 Urkund delvis tryckt hos Ebebstadt 235; jfr ’ «■ " 1 ’
5 Tr. hos Keutgen 158 H-
6 Keutgen 162 (§ 44), 167. TT 0,9 n i
7 Om förklaringen af detta ord se Maurer II
34-s Hegel II 437 ff.; Kietschel 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
