Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<Chartres.
Pontoise.
som ej upptagits i deras lag. Likaså skall Henrik II hafva stadfäst
skinnarnas (pelletiers) gille.1 Vid en provinsialsynod i Rouen 1189
förbjödos emellertid alla sällskap och brödraskap (societates seu fratrerias).2
I Chartres, liksom Rouen tidigt en betydande stad3, omnämnas
ungefär samtidigt skinnarna som organiserade i ett fast yrkeslag.
Theobald V, grefve af Blois, bekräftar 11894 ett byte som hans fader
(t 1151) ingått med spetälskehuset i Beaulieu, hvarigenom grefvarna af
Blois öfvertagit en för spetälskehusets förvaltning ogynnsamt belägen
kvarn, men i stället åt detta anvisat en årlig ränta af 100 solidos att
utgå af de inkomster, som de hade att upphära af mästaren (magister)
för skinnarna i Chartres.
Här har man ett exempel på att de inkomster som i Frankrike
uppburos af mästarna kunde uppgå till högst afsevärda belopp.
För bagarna i Pontoise utfärdade Ludvig VII af Frankrike
något af åren 1162 eller 1163 ett bref5, hvari han gaf dem betydande
rättigheter. Ingen i staden, som ej är en ordentligen antagen bagare
(legitimns bolengarius)Q och som verkligen själf förstår och kan
handt-verkets olika grenar, skall tillåtas att baka bröd till försäljning. Denna
bestämmelse om ett fullständigt skråtvång riktas särskildt emot
mjöl-narna och valkarna (fullones), hvilka tyckas ha fuskat i bagarnas yrke.
Som erkänsla för den rätt de sålunda erhållit, skola bagarna årligen
till konungen öfverlämna ett visst mått godt vin. Därjämte stadgas, att
den som vinner inträde i ämbetet7 skall hålla ett dryckeslag samt gifva
en måltid för de förutvarande medlemmarna. Slutligen lofvar konungen
att gifva dem en magister, som de skola svara för och dömas af.
De erhålla härmed en särskild, för deras behof afsedd
rättsskipning, då de förut stått under de kungliga ämbetsmän, som handhade
stadens allmänna förvaltning.
1 Martin Saint-Léon 58.
2 Urk. tr. hos Fagniez I 93.
3 [Jfr Levasseur I2 264, 268.]
4 Tr. hos Eberstadt 206; jfr a. a. 120 f.
5 Tr. hos Fagniez I 88 f. Jfr Eberstadt Zunftwesen, 68 f.; [Levasseur I2
345 f.]
6 Eberstadt öfversätter legitimus med ehrbar.
7 Ämbete öfv ersattes med officium, handtverk med ministerium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
