Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsikten öfver clet industriella arbetet i staden tillhör borggrefven,
som var en ministerial och tillhörde biskopens familia; den utgör en
viktig del af hans åligganden. Handtverkarna i staden är o åtminstone
delvis sammanslutna i ämbeten (officia). Föreståndare, som äfven
här kallas mästare (magistri)1, för »nästan alla» dessa ämbeten
tillsättas af borggrefven.1 2 De ämbeten, som särskildt nämnas såsom hit
hörande, bildas af sadelmakare (sellarii), smeder (fabri),
tunnbindare ocb bägarmakare (qui faciunt vasa vinaria et picarios),
svärdsfejare (qui purgant gladios), skinnare (pellifices),
skomakare (sutores), handskmakare (cyrothecarii), mjölnare
(molen-dinarii), osthandlare (qui venduntporma) och krögare (caupones).3
När dessa handtverkare fela i sin yrkesutöfning (in officiis suis), skall
borggrefven döma öfver dem, då han sitter till doms i biskopens gård
(in palacio episcopi).
Alla stadens borgare äro skyldiga att åt biskopen utgöra fem
dagsverken om året, antagligen för rätten att använda allmänningen.4 Från
denna förpliktelse fritagas dock följande handtverkare: alla växlare
(monetarii)5, alla sadelmakare, smeder, timmermän (carpentarii),
slaktare (carnifices) ocb tunnbindare (cuparii vinariorum vasorum)
samt 12 bland skinnarna, 8 bland skomakarna, 4 bland handsk-
1 Möjligt är ju, som Eberstadt förmenar, att dessa magistri togos ur biskopens
familia. Detta inverkar dock ej alls på frågan om handtverkarnas fria eller ofria
ursprung.
2 Art. 44. Hvad som kan menas med »magistros omnium officiorum fere in
urbe, scilicet...» är osäkert. Keutgen TJnters. 145 n. 1 antar, att därmed menas
»alla, såvida ej särskilda skäl finnas däremot»; [eller, som det formuleras i ÄZ 83 f.:
»so ziemlich alle, jedenfalls diese», d. v. s. alla som koncipisten kunde erinra sig].
Gothein I 312, 319 anser troligt, att ej uppräknade yrkeslag stå under scvltetus’
myndighet; [jfr Keutgen ÄZ 109 n. 277]. För denna uppfattning saknas dock stöd.
Möjligen kunna, synes det mig, några yrkeslag ha intagit en friare ställning och
erhållit en större själfständighet. Så kan fallet ha varit med bagarna och andra.
3 Art. 44. — De handtverkare som man, särskildt på grund af art. 93 och 115,
skulle vilja antaga ha varit organiserade i ämbeten, men som ej här nämnas, äro bagare,
slaktare, timmermän och fiskare (jfr Eberstadt Zunftwesen 48 f.).
Anmärk-ningsvärdt är äfven, att guldsmeder och väfvare ej finnas nämnda.
4 Art. 93. Below Territorium 314; Gothein I 314.
5 Växlarna (myntmästarna) tillhörde biskopens familia (»sunt de familia ecclesie»).
[Att detta uttryckligen utsäges om dem, men ej om de öfriga yrkena i samma
uppräkning, är ett starkt bevis för att dessa senare icke voro ofria (Keutgen ÄZ 88).]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
