Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven ofria handtverkare omnämnas på ett par ställen.
Handt-verkare som höra under något af klostren skola, om de vilja uppträda
som köpmän (si volunt esse mercatores), i handelstvister (in causis
pertinentibus ad mercaturam) svara inför scultetus.1 Och de ofria
yrkesmän, som tillhöra biskopens familia, få rätt att drifva köpenskap
utan torgafgift med produkter, som de själfva uppdragit eller med egna
händer tillverkat.2
Det synes som om den industriella verksamhet, som ännu ägde
rum inom biskopens och klostrens stora säterihushåll, varit tämligen
obetydlig och befunnit sig i uppenbar tillbakagång.3 Äfven för dem
torde nog redan den allmänna torghandeln tillgodosett de flesta
be-hofven. Att biskopen dock ägt egna handtverkare, framgår af
stadslagen, där å ett ställe i förbigående talas om hans bägarmakare i
motsats till stadens.4 Antagligen hade han äfven bagare och möjligen
andra yrkesmän. Troligt är dessutom, att äfven här många
handtverkare lyckats i väsentlig mån frigöra sig från den ofria ställningen,
varit i sin ekonomiska verksamhet obundna och kunnat deltaga i
torghandeln på samma villkor som de fullt fria, ehuru de fortfarande varit
personligen ofria.
I Strassburgs andra stadslag5, som antagligen är från 1214,
hafVa redan alla bestämmelser om dagsverken och särskilda tjänster
till biskopen försvunnit. I uppsikten öfver näringslifvet i staden har
nu i borggrefvens ställe inträdt stadens råd (consules civitatis).
Åtskilliga stadganden göras om varornas mått och beskaffenhet.6
Några upplysningar om stadens handtverkare får man ock i ett
men om dessa är helt naturligt intet bestämdt i stadslagen. Hvarför skulle de fyra
bagarna fritagas från fem dagsverken, om de hade att arbeta för biskopen hela året om ?
Då ingen mästare för bagarna finnes antydd, kan man möjligen tänka sig att
dessa fyra varit ämbetets valde eller utsedde föreståndare och därför intagit en
privilegierad ställning. Bagarämbetet hör till de ämbeten som tidigt förvärfvade en stark
och erkänd ställning. Jfr Gothein I 318.
1 Art. 38.
2 Art. 52. Gothein I 311 anser att de snart måste ha förlorat denna rättighet.
Härom Eberstadt Zunftwesen 45 fl*.
3 Gothein I 316.
4 Art, 112.
5 Tr. hos Keittgen 102 fif. Jfr Stieda 35.
6 Art, 41, 45, 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
