Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det säges endast, att deras mästare, hvilken utses af scultetus och
lyder under camerarius, själf skall stå ärkebiskopen till tjänst med
budskickningar inom ett visst afstånd från Trier.1
Huru skall man tolka dessa bestämmelser? Är det här fråga om
— såsom vanligen tagits för gifvet — ofria handtverksämbeten, hvilka
i en senare tid utvecklat sig till mäktiga och oberoende korporationei ?2
Det är svårt att vinna någon klarhet om hur man har att uppfatta
dessa handtverkare, men ett par omständigheter må dock framhållas.
Det är först och främst ej tydligt, att de här omnämnda 7 skinnarna
och (förmodligen) lika många skomakarna bildade några ämbeten eller
officia, ens af samma art som dem vi sett i Strassburg. Någon
organisation måste naturligen ha förefunnits, eftersom de hade särskilda mästare
och gemensamma förpliktelser. Att det funnits andra handtverkare
utom dessa 7, hvilka varit fria från alla dylika personliga förpliktelser,
säges nu tydligt. Bilda dessa gemensamt med de sju särskilda
utpekade en gemensam sammanslutning, i hvilket fall likheten med
iör-hållandena i Strassburg blir slående, så har sannolikt tyngdpunkten al
inflytande och utvecklingsenergi legat på deras sida. Hvilken ställning
dessa till tjänst vid ärkebiskopsgården bundna skinnare och skomakare
intagit i rättsligt hänseende — om de varit fria eller till lätt stoi
själfständighet hunna ofria — likasom ock hvilken ställning de
intagit till sina mera fritt ställda yrkeskamrater i staden, det kan med
ledning af de uppgifter om dem, som vi nu äga, ej afgöras. De inn >ha
uppenbarligen en viss undantagsställning, och så mycket torde vara visst,
att den följande utvecklingen ej kan ha utgått Iran dem. Smederna
alla skyldiga att åt ärkebiskopen utföra vissa arbeten, hvilka do<
en mycket offentlig karaktär. Att de ägt några mästare, framg&i ej
af urkunden, ännu mindre nämnes där något som tyder på en utbildad
1 Art 6 Det heter där: »Scultetus Trevirensie constitu«
fieum, qui camerarii » it»
skall utses bland camerarii discipuli,dvunet mnm-
om handtverkamas ofrihet. Men tolkningen ar
Hvad som menas med discipulusar ovisst. Maoteh II
det med lärling. .
2 -RVj, 938 f ock Hegel Städtewesm 120 anm att v ’-a att gora med , ru
(kofrJaZke, UrrecliatmcU)......* den .
redan nu osjällständigheten ar i tydligt aftagan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
