- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
64

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

biskopen, staden1 och deras brödraskap. Brödraskapet, som — säges
det — vanligen kallas zhunft, är npprättadt till den heliga jungfruns
ära och står sålunda i nära förbindelse med stadens åt jungfru Maria
helgade domkyrka.1 2

Hvar och en som inträder i deras brödraskap skall erlägga en
afgift af 10 solidi, den som ärfver yrket dock endast 3 solidi.3 4 Dessa
inträdespengar skola användas till brödraskapets gagn (in usus zunfte),
särskildt att vid alla kyrkliga högtider hålla ljusen brinnande i dess
kyrkkrona i MariadomenA Slutligen stadgas äfven, att ingen skinnare
må locka till sig någon annans lärling (serviens), innan dennes
kontraktstid är utgången.5 Denna bestämmelse, hvilken jämväl återfinnes
i alla de följande skråna — tillika med förbud mot att genom högre
anbud söka få förhyra det hus som en yrkesbröder innehar — visar
att industrien ännu var under sådan uppblomstring, att tillgången på
arbetare ej motsvarade behofvet. Till sist lofvar biskopen, att en af
kyrkans ministerialer årligen skall öfverse och om så behöfves ändra
deras skrå.6

Åtskilligt senare — 1248 — utfärdade biskop Lutold skrån dels
för murare, gjutare, timmermän, tunnbindare och vagnmakare,
dels för slaktare.7 Det förra skrået har en viss egendomlig karaktär
däri, att det betecknar sammanslutningen af två eller flera förut
befintliga brödraskap. Man kan se detta dels däraf, att det är flera
brödraskap som nämnas såsom hörande till det nu upprättade ämbetet,
dels däraf att tunnbindarna och vagnmakarna vid inträde i ämbetet
skola erlägga 10 solidi till vaxljus i domkyrkan och 5 till
dryckes-penningar ät brödraskapet, medan däremot murarna, gjutarna och
timmermännen endast behöfva betala resp. 3 och 2 solidi.8 Detta är
antagligen de inträdesafgifter, som brödraskapen redan före den biskopliga

1 Då staden sålunda erhåller en tredjedel af böterna, är det antagligt, att
skin-narna förut stått under stadens allmänna af scultetus utöfvade domsrätt (Gothein I 324).

2 [Art. 5. Jfr nedan s. 84.]

3 [Art. 6.]

4 [Art. 9.]

5 [Art. 3.]

6 [Art. 10. Om denne ämbetsmans ställning se Keutgen AZ 158 ff.]

7 [Tr- hos Keutgen 367 f.] Den förra urkunden är utfärdad mellan 25. XII.
1247 och 23. IX. 1248, den senare 2. VI. 1248.

8 [Art. 3.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free