Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastställelsen plägat affordra sina nytillträdande medlemmar. Man kai
antagit att tunnbindarna och vagnmakarna bildat två nyare yrken,
hvilka nu på egen begäran sammanslagits med de andra förut under
biskopen stående handtverkssamfunden.1 Huru härmed förhåller sig.
kan dock vara osäkert.2 Det synes som om de förra yrkena skulle
varit rikare och förnämligare, eftersom de ha en högre afgift för inträde.
Bland slaktarna vinner den som ärfver yrket inträde för endast
3 sol., mot 10 som annars är den vanliga afgiften.
De bestämmelser som i öfrigt i bägge dessa skrån förekomma
öfverensstämma på det närmaste med de för skinnarna gällande.
Skråtvång stadgas för bägge ämbetena. Ingen får söka locka till sig en
annans lärling. För bägge omnämnes en mästare. Biskopen lofvar
slaktarna liksom förut skinnarna, att de äfven för framtiden skola fa
en mästare, under hvilkens uppsikt de kunna arbeta. Bägge skråna
skola årligen öfverses och rättas af en biskopens ministerial. För
bygg-nadshandtverkarna, tunnbindarna och vagnmakarna ges åtskilliga
bestämmelser om de religiösa plikter som hvila på dem.
Af en åtskilligt annan karaktär och tydande på en något annan
utveckling är den urkund4, hvari biskop Berchtold 1256 later uppteckna
de rättigheter, som »vicedominus, brödmästaren (magister panificum)
och bagarna själfva i vår stad sedan gammalt åtnjutit och ännu ut-
1 Gothein I 325.
" Gotheins antagande (a. st.), att här ingen del i. 1,11 ed*"
två af de i ämbetet ingående yrkeslagen förut stått direkt under biskopen, torde na
föga grundadt, liksom hans därtill fogade anmärkningar ej äro så aMelee sakra. > ■
heller för skinnarna stadgas, att någon del af inträdesafgiften skaU gå Ull stad. n • "
äfven i detta, murarnas m. fl» ämbete finne, egentllgei
böterna, liksom hos skinnare och slaktare, i regeln tredelade* meUan btskopenu
oeh ämbetet Det är nämligen endast i tvä noga bestamda faU, som en tred.
Ann biskopen, ’ vaxljuskassan’ och ämbetet här är föreakrifven. De» ar på sådant
sätt som de 9 sol. skola delas, hvilka uttagas dels af den, . trot.
behåller i sin tjänst en annans tjänare (? dels
- atbeta åt Jgorg som ,
angl J. “keffiU det af sig själft! - Dessa sam........»........** ...— ’ ’
4021/, sol., doek nedsatt till 32’/. den ....
schergeieerie,i fr St****** ien IU
4 [Tr. hos Keutgen 364 ff.J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
