Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
njuta». Man kan ej kalla denna urkund ett skrå för bagarna.1 Den
afser ej alls bagarna som korporation. Att de bildat en sådan är
visserligen uppenbart, och det talas i urkunden äfven om deras
con-munitas1 2 Men några upplysningar om denna får man ej, och något
brödraskap för bagarna omnämnes ej. Skall man häraf sluta att
de aldrig ägt något sådant?3 Mig synes ingen nödvändighet
föreligga för en sådan slutsats. Denna urkund är ej som de förut
omtalade skråna utfärdad på handtverkarnas egen begäran som ett
privi-legiebref för dem. Här är det ett mera allmänt intresse, som föranledt
biskopen att i skrift fastställa, hvilka offentliga förpliktelser, som åligga
bagarna och huru den viktiga kontrollen öfver dem skall utöfvas.4 Det
är då naturligt, att handtverkarnas enskilda förhållanden här ej komma
till synes, utom i det fall att de äro förbundna med några slags
offentliga prestationer. Dessutom är det antagligt, att bagarna utgjort ett af
de tidigast organiserade yrkeslagen. Har deras organisation vid denna
tid redan genomlupit en längre utveckling, så har det ej heller funnits
någon större anledning att närmare ingå på densamma. Kanske har
ock hos bagarna den religiösa karaktären af deras samfund redan
hunnit träda i bakgrunden för de världsliga intressena.
Man har i urkunden saknat en bestämmelse om skråtvång. Af
ofvan anförda skäl har man dock knappast anledning att här vänta
sig en sådan. Bestämmelserna gälla emellertid alla bagare, och att de
alla tillhört den korporation, som erhåller en del af böterna för
förseelser och till hvilken de alla måste betala, när de skola erhålla
rätten att fritt utöfva yrket, är tämligen klart.
Bagarna stå, efter hvad man af urkunden kan se, närmast under
en bröd mästare, en magister panificum, tydligen den redan i
läns-boken omnämnda magister pistorum. Denne, som innehade en högst
1 Den rubriceras ock i TJrkunderibuch der Stadt Basel (Basel 1890) I 217 som
en rättsuppteckning — weistum. — Att märka är för öfrigt, att alla de äldre skråna i
Basel, i motsats till denna urkund, äro utfärdade med råd och samtycke af præpositus,
dekan och domkapitel.
2 [Art. 2.]
3 Gothein I 325 n. 1 förklarar att han ej gärna vill antaga, att bagarurkunden
endast af en tillfällighet underlåter att omnämna något brödraskap.
4 [Jfr Keutgen ÄZ 162.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
