Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kraftig tillväxt, vara i hög grad inkomstbringande. Handtverkarna.
som fingo åtnjuta förmånen att deras enskilda ekonomiska
angelägenheter afgjordes inför en egen domare, torde under denna första tid utan
synnerligt knot låtit denne för egen eller sin herres räkning uppbära
böterna för förseelser mot yrkeslagets stadgar och, helt eller delvis, den
afgift som den ny tillträdande medlemmen vanligen hade att betala.1
En sådan af konungen bortförlänad rätt kunde sedan länge gå i art
inom en enskild familj. Rätten att insätta mästare (magisteriuni) öfver
de fem yrkena inom läderindustrien, la maUrise des cimj metiers, som
den senare kallas, återgick sålunda till kronan först 1405, då den a t
Karl VI återköptes.2 Den torde dock ej hela denna tid varit af
handtverkarna erkänd.3
Om ock antagligt är, att handtverkarna tidigt varit förenade i
yrkeslag och stått under uppsikt och jurisdiktion af mästare, tillsatta
af kronans bemyndigade representanter, så äger man härom foga kun-
skap.
De flesta upplysningarna äger man om slaktarnas ämbete.4
Slaktarna utöfvade sitt yrke dels på. en plats i det inre af den
gamla staden dels ock, i främsta rummet, när staden vuxit ut ofver de
äldsta stadsmurarna, inom ett område på den högra Seinestranden
mellan le Chåtelet och kyrkan Saint-Jacques.5 Detta senare stalle
kallas redan tidigt för det gamla slakteriet - la
och spelade en betydande roll i Paris’ historia under medeltiden. Bedan
1133-1134 öfverlämnar Ludvig VII den mark, på hvilken detta slakten
med därtill hörande köttbodar är beläget, s«.,» jurisdiktionen mom
detta område åt klostret i Montmartre.» Förmodligen mbegreps hai
rätten att utse mästare för slaktarna, ehuru därom intet säges. enM
öfverlåtelse synes ansetts gälla det stora flertalet af de ft. allmänheten
r^a afgift kallades i en något senare tid vanligen tachai
-Martin Saint-Léon 92 [och Devasseto I- 281 -J-
2 Crkund ‘f- h0S E®TefteT hand råka i opposition mot den endrildee förmynder-
skap *......................................—-*..............
rÄÄtÄi.......................................-......
slaktarnas lag. [Jfr äfven Levasseur I- 34- J
5 Lespinasse s. v. o
fl Urkunderna tr. hos Lasteyrie I 244 - Labtkykik I
i En magistercarnifieum omnamne* .....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
