- Project Runeberg -  Om handtverksämbetena under medeltiden. En inledning till skråväsendets historia i Sverige /
93

(1906) [MARC] Author: Gunnar Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Flertalet af de äldsta skråbrefven upptaga också bestämmelsen om
skråtvångets genomförande.1 Så är fallet hos väfvarna i Köln (1149),
sköldmakarna i Magdeburg (1197), väfvarna i Wien (1208)1 2,
guldsmederna i Braunscbweig (1231), klädeshandlarna och väfvarna i Stendal
(1231 och 1233), skomakarna i Miinchen (1290) 3, bagarna, skomakarna
och krögarna i Augsburg (1276) 4, ylleväfvarna i Chartres (1194/95) 5,
slaktarna i Saint Denis och Paris (1175 och 1182/83), bagarna i
Pon-toise (1162/63) garfvarna i Rouen (1170/89) m. fl. Skråtvång stadgas
i alla bevarade skrån i Basel utom i skräddarnas (1260), hvarjämte
må anmärkas att det ej omnämnes för bagarna (1256). Det gäller
för alla ämbeten i Paris på Étienne Boileau’s tid och är jämte ett
allmänt stadfästande af häfdvunna friheter en ständigt återkommande
bestämmelse i de engelska skråna.6 I ett ringa antal skråbref
förekommer bestämmelsen om skråtvång endast riktad mot främlingar, ej
mot stadens handtverkare. Detta gäller bland annat för skomakare
såväl i Magdeburg (1152/92) som i Halberstadt (1230).7 Man torde
emellertid äga rätt att antaga att detta berott på att för stadens fasta
yrkesmän anslutningen till ämbetet varit allt för naturlig för att behöfva
omnämnas, medan resande handtverkare från andra städer, som tidvis
besökte orten, gärna undandrogo sig att ingå. Man stadgade endast om
den rätt, som enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen behöfde
häf-das med tvång.8

Slutligen återstår att behandla de skrån, hvari intet skråtvång
omnämnes. Hit höra — om man ser bort från de äldsta brödraskapen i
Mainz (1099) och Wiirzburg (1128), hvilka ha endast kyrkliga
uppgifter - hattmakarna i Köln (1225), klädeshandlarna (1183) och
svärds-fejarna (1244) i Magdeburg, skräddarna i Basel (1260), handlandena
i Helmstedt (1247)9 och hattmakarna i Halberstadt (1284).9 Huru
skall man uppfatta detta sakförhållande? Måste man anse att, dar

1 [Se nästföregående kapitel.]

2 [Urkund tr. hos Keutgen 359 f.]

3 Stieda 86.

4 Stieda 87.

5 Urkund tr. hos Fagniez I 95 f.

e Ashley I3 82, II2 75.

7 Urkund tr. hos Eberstadt 232; jfr a. a. 180.

8 [Jfr nedan 151.]

* Urkunder tr. hos Ebekstadt 236 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgomhand/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free