Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet skråtvång omnämnes, något sådant ej heller forefunnits? Denna
ståndpunkt söker Stieda upprätthålla gentemot Beentano, som i
förbigående anmärkt, att man ej af en bestämmelses frånvaro i de äldre
skråna kan sluta, att bestämmelsen ej varit rådande.1 Att Stieda bar
orätt, synes mig klart. Förhållandena kunna väl vara något olika i de
skilda fallen, men åtminstone under ett något senare skede af
ämbetenas utveckling torde man i allmänhet kunna taga för gifvet, att, då
ett ämbete erhöll privilegier och offentliga befogenheter, så låg däri
äfven monopol för dess medlemmar att i staden drifva handtverket.
Dock bar detta ej någon absolut giltighet, i det man äger ett par
exempel på begränsadt skråtvång, då de som ej inträdde uti ämbetet
endast med betydande inskränkningar och förbehåll fingo rätt att
ut-öfva yrket. En sådan bestämmelse gällde för skinnarna i Berlin (1280)
och för väfvarna i Schweidnitz (1285). 1 2 3
Det bar länge varit föremål för tvist, om skråtvånget uppstått
samtidigt med ämbetena eller om det tillhör ett senare utvecklingsskede
och sålunda ej kan anses utgöra en oundgänglig beståndsdel af
skråväsendet. Det förra bar bäfdats af Maurer 3 och Below4 *, det senare
framför allt af Eberstadt. 5 Mycket bar ju berott på hvilken
innebörd ansetts ligga i skråväsen och ämbete (zunft). Gifvetvis bar det
under den äldsta tiden forefunnits sammanslutningar af handtverkare,
hvilka ej ägt makt eller befogenhet att tvinga någon att ansluta sig
till dem. En sådan ställning intog väfvarnas i Mainz brödraskap (1099).
Men å andra sidan torde bandtverksföreningar nästan utan undantag
erhållit denna befogenhet, när de som ämbeten fingo en rättsligen
erkänd ställning inom stadens förvaltningsväsen.6
1 Stieda 85 f.; Beentano i en recension i Jahrb. f. N.öh. u. St. XXIV (Jena
1875) 311. [Beträffande de franska handtverksämbetena gör Levasseur gällande, att
det rådde en genomgående skillnad mellan norra och södra Frankrike, i det
skråtvånget strängt häfdades i de norra städerna, men däremot tämligen allmänt saknades
i de södra, särskildt i Toulouse (I2 274 ff., 279).]
2 Stieda 87.
3 II 399.
4 Below Stadtgemeinde 71 och Hist. Zeitschr. LVIII 229; jfr Gothein I 382.
6 Eberstadt Zunftwesen 127 ff‘., m. fl. st.
6 [Afsevärdt längre gå Keutgen (ÄZ 189), Dettmering (30) och Croon;
den sistnämnde tror sig t. o. m. finna skråtvång hos väfvarna i Mainz 1099 (s. 31).]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
