Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete öfvervakas genom en regelbundet återkommande b röds k
åd-ning, hvilken kunde vara mycket allvarlig. Tidigt förbjudes förköp,
framför allt i konsumenternas intresse.1 Stadsinvånarna skola äga
tillfälle att utan konkurrens från yrkesmännens sida fylla sitt behof af
säd, kött m. m. Alla mellanhänder skola såvidt möjligt undvikas. Prisen
få ej skrufvas upp genom stora inköp i förväg. 1 2 Tvärtom fastställas tid
efter annan tvångspris för en del varor, särskildt bröd. För väfnader
bestämmas längd och bredd, och skadliga färger, dåligt material o. s. v.
förbjudas strängt3.
Det var stadsmyndigheten som ägde att utfärda dessa stadganden
och att öfvervaka att de tillämpades. I öfverensstämmelse härmed
betonas ock ämbetenas offentliga karaktär och deras skyldigheter mot
det allmänna.4 Ämbetenas skrån utfärdas sålunda af stadsherren eller
af rådet i de städer, där den politiska makten öfvergått till detta. I
Köln utfärdas väfvarskrået 1149 af fogde, grefve m. fl. representanter
för de kommuner som bildade staden Köln. Sedan utöfvades den
gemensamma myndigheten på detta område af Richerzeche (rigirzegcheide)
tills omkring 1200, då ett råd bildades för hela Köln, hvilket då äfven
öfvertog denna befogenhet. Själfva uppsikten öfver handtverkarna kom
emellertid att till största delen utöfvas af handtverksämbetena genom
deras förtroendemän, liksom i allmänhet näringsrättens utbildning till
största delen bestämdes af den praxis som utbildades inom ämbetena.
Dock anfäktades härigenom ej stadens rätt, ehuruväl dess faktiska
innebörd blef rätt skiftande i olika städer. I Berlin bevarade sålunda rådet
ständigt den bestämmande makten, och rådsherrar deltogo ännu 1272
i de två gånger i veckan förekommande brödskådningarna.5 Enligt
Augsburgs stadslag af 1276 skulle borggrefven deltaga i
brödskåd-ningen. Där hade bagarna 1276 redan rätt att fatta bindande beslut
om arbetets ordnande, dock så att de måste inhämta borggrefvens
1 Eedan i fiskhandlarskrået i Worms 1106/07 (ofvan 41). Jfr äfven Keutgen
122 (art. 39).
2 Stieda 92 f.
3 Stieda 95.
4 Stieda 88 f. Jfr skinnarskrået i Basel 1226 (ofvan 63, [Keutgen 366]).
5 Stieda Gewerbegericht 13 framhåller att handtverkarna i Berlin först sent
förvärfva en större själfständighet gentemot rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
