Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELLANEUROPA
107
En liflig samfärdsel ägde rum öfver Alpernas pass mellan Italiens
och - södra Tysklands städer. Medelpunkten för denna handel voro de
stora sydtyska städerna, Wien längst i öster, Augsburg och Regensburg
— som dock redan pä 1200-talet börjat undanträngas från ledningen
af handeln utmed Donau af Ulm - Basel, Frankfurt a.M., Niirnberg,
Mainz och Strassburg, som förmedlade handelsforbindelsen med de
franska marknaderna.1
I ännu högre grad än dessa städer kommo emellertid de stora
handelsorterna mellan Seine och Maas att utgöra den mest betydande
hufvudmarknaden för Europa, dit produkter från alla dess skilda trakter
fördes och där ett storartadt varuutbyte försiggick. Under 1100- och
1200-talet koncentrerades detta varuutbyte framför allt till de stora
årsmarknaderna, de s. k. mässorna, i Champagne och Brie. På
1300-talet trängdes dessa dock tillbaka af de flandriska städerna, hvilka redan
tidigare utvecklat sig till stadigvarande fria marknadsplatser. Sarskildt
Briigge kom att utgöra ett slags internationell frihamn för hela Europa.
Äfven en liflig industri uppblomstrade där; framför allt nådde det textila
arbetet en hög ståndpunkt, men äfven på andra områden forefanns en
själfständig industriell verksamhet.
Handtverket vann ett storartadt uppsving och specialiserades i en
oerhörd mängd yrken. Så beräknades yrkenas antal i Fra,lk“JV ,
1387 ha varit 148 och 1440 ända till 191* samt i Worms på 1400-talet
åtminstone 137.3 Handtverksämbetenas antal är emellertid etyc ig
lägre * I en mängd städer, såsom Basel, Speier, Worms m. fl., gick
utvecklingen i riktning att göra ämbetena till först och sist organ for
A. Schui/te Gesehichtede mittelalterlkhen
Ä –
STS detta afse-
ende- , SosTlP 62X“ k Die von Frankfurt a. M. m XIV.
und Ä
120, men 300 under Filip den skone (Levasseub j
1292, ss. 476 ff.)] - 5Q5 & har samma„fört ett antal förteckningar
4 [Inama-Sternegg III. 2 . , U00-talen. Högsta siffrorna, nämligen
på ämbetena i olika statag 11300 h Lubeck (U74); alla öfriga ha ett be-
50—51, förete Nurnberg (löbö), Rom u
tydligt mindre antal.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
