Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjätte kapitlet.
Handtverksämbetenas yttre historia i de
baltiska städerna.
X de baltiska städerna framträda handtverksämbeten sent. Det
är först från 1300-talet som man erhåller någon närmare upplysning
om dem. Om handtverkarna tidigare ägt någon organisation, och
antydningar därtill saknas ej alldeles, så torde denna ej hunnit
for-värfva nödig fasthet för att den skulle kunnat utöfva större inflytande
inom stadens förvaltning.
När handtverkarna i dessa städer börja att på ett i stadens
allmänna lif mera ingripande sätt sammansluta sig i fasta yrkesforenmgar,
så hade de i det inre Tysklands rikt utvecklade
handtverksorgamsa-tioner förebilder, hvilka på dem, som naturligt var, kommo att i mångt
och mycket verka bestämmande. De syftemål, som man söker ernå, liksom
i det stora hela äfven de former som härför väljas, äro har som dar
af samma art. Men det medeltida lifvet var allt för skiftande, och
dess samfundsdaningar stödde sig alltför mycket på de enskildes
företagsamhet för att ej lokala olikheter i hög grad skulle gora sig
gällande.
I norra Europa var det en stor social rörelse som kom att i
betydande mån påverka jämväl handtverkarnas sammanslutningar. Det
var den rörelse som tog sig uttryck i gilleväsendet, hvilket dar
hade sitt ursprung och där nådde sin högsta utveckling och betydelse.
Att gillen sannolikt först bildats i England bland anglo-saxer eller
där boende danskar och i sig upptagit uttryck för kristna såväl som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
