Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egendomligt nog haf va äfven gesällerna i Riga inom flera yrken
så tidigt som mot slutet af 1300-talet sammanslutit sig till
brödraskap, medan man i Liibeck från medeltiden närmare känner endast
ytterst få gesällbrödraskap.1 Bagargesällernas i Riga skrå är
upp-tecknadt före 1373, möjligen går det tillbaka ända till förra hälften af
århundradet.1 2 Smedsgesällerna såväl i Riga som i Reval hade före
1400 fått skrån fastställda för sina brödraskap.3 Gesällernas sträfvan
att sammansluta sig synes emellertid framför allt varit ledd af ett
religiöst behof. Deras föreningar kallas ej heller ämbeten, utan
brödraskap, gillen eller kompanier, och de hafva endast kyrkliga och
sällskapliga syftemål. Om någon medveten motsats till mästarna är ej
att tala.
Handtverksämbetena stodo liksom gillena under rådets myndighet.
Det berodde helt och hållet på rådet om de skulle få bildas, och
rådet hade att granska och godkänna deras skrån, innan de fingo
giltighet, liksom ej heller några tillägg till dem fingo göras utan rådets
medgifvande. Rådsmedlemmarna närvoro vid ämbetenas morgonspråk
och deltogo jämte åldermännen i uppsikten öfver handtverksarbetet.4
På 1400-talet började rådet att före viktigare frågors afgörande
inhämta handtverkarnas mening. Så småningom lyckades härunder
det lilla gillet som representant för handtverksämbetena5 att förvärfva
sig ett betydande politiskt inflytande.
I Danmark har man naturligen mer än annorstädes att taga
hänsyn till det inflytande som gilleväsendet kan ha ägt för
handtverkarnas ställning under den äldsta tiden. De allmänna gillen med
mer eller mindre kyrklig karaktär, hvilka från 1100-talet i allt större
mängd uppstodo i städerna, upptogo handtverkare som medlemmar.
Redan om det äldsta gillet i Danmark, det s. k. hetslaget i Slesvig,
1 Wehrmann 154. Målar- och glasmästargesällerna hade 1473 ett brödraskap.
2 Tr. hos Stieda Schragen 235 ff. H. Mettig daterar där skrået till 1235, Stieda
uttalar sig mera försiktigt [g. a. 97).
3 Stieda Schragen 460 ff., 97.
Stieda Schragen 99. — Ämbetenas valde föreståndare kallades ål der män,
utom hos skräddarna och smederna, där de nämndes verkmästare (a. a. 106).
5 Guldsmederna hade ej anslutit sig till det lilla gillet, utan tillhörde det
stora gillet. De raknades tydligen som förnämligare än öfriga handtverkare (Stieda
Schragen 113).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
