Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formales det, att konung Nils 1134 skall ha uttryckt sitt förakt för
detsamma med orden: »Skulle yi väl vara rädda for skinnare och
skomakare?»1 Uttrycket är betecknande, äfven om det möjligen
återger en något senare tids uppfattning. Af bevarade uppgifter om
gillenas medlemmar framgår ock, att handtverkselementet varit talrikt
representeradt.1 2 Några förbud mot bandtverkares upptagande
förekomma ej heller3, om man undantager att bagare under den äldre
tiden ej upptogos i Knutsgillena. Efter hvad som i flera
skråordningar för Knutsgillen anges, skall detta ba berott på ett beslut, som
fattats af åldermännen på ett af de ofta förekommande mötena i Skanör.4
Anledningen till ett dylikt stadgande är oviss. Möjligen kan en
bidragande orsak hafva varit, att bagarna tidigare än andra
handt-verkare bildat egna brödraskap. Ett sådant kan ba förefunnits redan
omkring 1200 i Slesvig, bvars äldsta stadsrätt talar om en ålderman
för bagarna (senior pistor), hvilken skulle ansvara för att bagarna ej
bakade något dåligt bröd.5 6 Likaledes talar stadsrätten i Roskilde
1268 om ett bagargille (pistorum convivium).Q
Denna uppgift står emellertid så enstaka, att några vidtgående
slutsatser däraf ej torde kunna dragas. Handtverkarna tyckas till
långt in på 1300-talet ba saknat en i stadens förvaltningslif ingripande
organisation.7 I de talrika stadssamhällena synes den föga betydande
1 OiiRiK 181. — dicebant enim, quod burgenses districtissimam legem tenent
in convivio suo quod appellatur Hezlagh.... Dux Kanutus, dum adviveret, senior
erat convivii illius et defensor. Sprevit hujusmodi admonitionem Rex et dixit,
num-quid timendum est nobis a pellipariis et sutoribus istis?» Chronica Danorum et
præ-cipue Sialandiæ. J. Langebek Scriptores Rerum Danicarum medii cevi II (Hafniæ
1773) 612.
2 Handlingar tr. hos C. Nyrop Danmarks Gilde- og Lavsskraaer fra
Middelalderen (udg. af Selskabet for Udgivelse af Kilder til dansk Historie, Kbhvn 1895
1904) I 107, 128, 129, 313 ff., 364.
3 Ett allmänt förbud mot upptagande af handtverkare förekommer första gången
1441 i Guds Legemslav i Aalborg (Nyrop I 617, 651; jfr Mackeprang 83).
4 Bestämmelsen återfinnes i skråna för Knutsgillena i Malmö (1256, o. 1300, men
ej o. 1350), i Storeheddinge (o. 1256) och i Odense (o. 1300) samt därjämte i skrået
för Eriksgillet i Kallehave, hvilket emellertid synes vara kopieradt efter ett af de förra
Skråna tr. hos Nyrop I 43, 54, 66, 80, 86, 89.
5 Olrik 188 n. 5; Bugge 106 n. 3.
6 J. Steenstrup Fra hvilken Tid ere vore ældste Laug? i (Dansk) Ilist.
Tidsskrift 5. B. VI (1886—87) 480.
7 Steenstrup 480 ff. har uppvisat att ett skrå för skräddarna i Köpenhamn,
som uppger sig vara från 1275, tillhör en langt senare tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
