Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hantverksämbetena under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handtverksindustri som fanns i det hela hafva varit öfverlämnad åt
den enskilda företagsamheten. I de stadsrätter som finnas utfärdade
för Köpenhamn 1254 och 1294 förekommer intet, som tyder på
skråtvång eller på tillvaron af organiserade handtverksämbeten.1 Hvarje
borgare i staden har rätt att utöfva det handtverk, som han har håg
för, sedan han till fogden erlagt en stadgad afgift.
Mot midten af 1300-talet omtalas emellertid ämbeten på flera håll.
Så tillförsäkras 1349 skräddarnas och öfverskärarnas brödraskap och
gille i Ribe af stadens borgmästare och råd, att ingen skall från denna tid
få utöfva deras handtverk, utan att han erhållit tillstånd därtill såväl af
rådet som af brödraskapets åldermän.1 2 Här ser man således ett
förutvarande brödraskap omdanas till ett ämbete med offentliga befogenheter.3
Och i privilegiebrefvet för Malmö stad 13534 erhåller rådet rätt att
förordna om alla ämbeten. Från en senare tid finnes en allmän stadga för
städerna, utfärdad af drottning Margareta, hvari bestämmes, att hvarje
borgare kan i den stad, där han är född, utöfva ett handtverk som
ban förstår, endast under villkor, att han erlägger en fastställd ringa
afgift till ämbetet. Den däremot, som, kommande från annan ort,
önskar lifnära sig som handtverkare i staden, måste erlägga en sådan
afgift som deras ämbetsskrå därom utvisar.5 Bestämmelsen är ej fullt
tydlig, men den visar i alla händelser, att handtverksämbetet nu utgör
en erkänd institution, i regel ägande en skrifven stadga, samt att
ämbetet erhållit rätt att uppbära den afgift hvilken förut, åtminstone i
Köpenhamn, tillfallit fogden. I en kunglig stadsordning från 1422
finnes den allmänna grundsatsen fastslagen, att ämbetena skola stå
under uppsikt af stadens fogde, borgmästare och råd.6 De flesta skrån
äro dock utfärdade endast af borgmästare och råd.
1 Hegel I 193.
2 Urk. tr. hos Nyrop II 1 f.
3 [Detsamma var förhållandet med S:t Andreasgillet i Köpenhamn, som öfvergick
till ett timmermansämbete. F. Pio Den fri Konkurrences Gennembrud i England
under særligt Hensyn til Forholdet mellem Arbejdsgiver og Arbejder. Med et
Tillæg om Laugsvælden i Danmark (Kbhvn 1902) 270 n. 4.].
4 [Tr. hos L. Weibtjll Malmö stads urkundsbok I (Malmö 1901) 1 ffl Jfr
Mackeprang 59.
6 Hegel I 203 f.
6 Hegel I 193.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
